Lättare att vara arg på politikerna än på oss själva

Publicerat 

Det är bra att kyrkorna engagerar sig. Det är bra att vi uppmärksammas för våra protester mot ny lagstiftning om ytterligare begränsningar i asylpolitiken.

Det är bra och självklart att vi vill välkomna och visa gästfrihet mot främlingen. Som kristna kräver inte ens detta någon motivering. Gud har skapat alla människor till sin avbild. Motsatsen till detta som skulle kräva motivering. Och när vi sen välkomnar så behöver vi välkomna på riktigt. Ta emot människorna som kommer, utan att kräva att de ska bli som oss. Vi behöver bli superduktiga på religionsdialog och kulturdialog.

Problemet är att det är ganska lätt för oss i våra kyrkor att säga allt detta. Det som är svårt är när det kommer till grundorsaker och vad vi har att säga om det. Vad säger vi i kyrkorna om vår egen delaktighet i den globala ekonomiska orättvisan, i klimatförändringar, vad säger vi om vår egen koloniala historia och fortsatta kolonisering som starka bidragande orsaker till att människor över huvud taget flyr? Vad är vi själva beredda att bekänna? Bekänner vi vår skuld i att världen är så orättvis, att vi är delaktiga i exploatering, att vi själva fortsätter att köpa prylar, överkonsumera mat, flyga, att vi bokstavligt talat lever våra liv på fattigas bekostnad?

Det är lättare för oss att vara arga på politikerna än att vara arga på oss själva.

Varje gång vi dömer, borde vi åtminstone själva bekänna vår synd och skuld.

Just nu har Kyrkornas Världsråd (KV) möte. KV är världens största och bredaste ekumeniska organ, samlar ungefär 500 miljoner kristna från norr till söder, öst till väst, ortodoxa, lutheraner, reformerta, baptister, anglikaner mfl. Det är centralkommittén som ska ha sitt vartannatårs möte. Centralkommittén är högsta beslutande organ mellan generalförsamlingarna. Det är bokstavligt hela världen i rummet.

I morgon kommer vår ordförande Agnes Aboum från Kenya, att hålla inledningstalet. Jag har redan läst det. Vi fick det utskickat i förväg.

Hon kommer bland annat att tala om marknadsekonomi och girighet. Hon kommer tala om mammon och vår expolatering av jorden, hur vi själva bidrar till jordens instabilitet. Hur vattenbrist och torka leder till krig och människor på flykt, exempelvis. Hon kommer att tala om vapenindustrin och om kyrkornas bekvämlighet, frestelse till egen makt och framgång, tillväxt, hur vi är lierade med och beroende av makten.

Hon kommer också att tala om den väg vi behöver gå, en fredens och rättvisans pilgrimsvandring, som kräver omvändelse av oss allihop, enkelhet av oss, att avstå från pengar och bekvämlighet för att skapa rum för fler. Kanske hon även kommer att tala om att det kan vara tid för säck och aska för lite var och en av oss.

Jag behöver definitivt rannsaka mig själv. Varifrån kommer prylarna jag köper? Hur mycket köper jag? Hur reser jag? Vad äter jag? Vad måste jag vara beredd att avstå för att bereda rum för andra?

Kyrkorna ska fortsätta tala profetiskt om allas lika värde och värdighet, om att visa gästfrihet mot främlingen, men också att tala om behovet av omvändelse för oss alla – till enkelhet och större rättvisa för alla.

Sofia Camnerin
Biträdande kyrkoledare