Döva barn får utbildning i Liberia

Publicerat 
Hope for Deaf School (HDS) i Monrovia, Liberia, drivs av United Metodist Church (UMC)

Dövskolan arbetar mot fördomar

Skolan för döva och dövstumma barn startade 2001 i slutet av det långa inbördeskriget 1989-2003 i Liberia. Många barn fick ingen eller bristfällig skolgång pga kriget, och för dem som inte kunde gå i vanlig skola pga sin funktionsnedsättning blev situationen ännu värre. Till en början var skolan ett amerikanskt finansierat projekt som startades av Liberias metodistbiskop John G Innis.
När Sverige besökte skolan 2005 hade UMC i USA dragit sig ur, och Metodistkyrkan i Sverige blev engagerad. Till en början med att några församlingar som gick in med löftesoffer för att bära löne- och driftskostnader för skolan.

Idag finns utöver teoretisk undervisning (matte, läsning, teckenspråk m m) på förmiddagarna och hantverksutbildningar för de elever som önskar på eftermiddagarna. I första hand skomakeri och sömnad. På detta sätt får eleverna en möjlighet att kunna starta sin egen rörelse för att kunna generera en inkomst och slippa vara hänvisad till tiggeri eller välgörenhet.

Skomakarläraren är en lokal skomakare i Monrovia som kommer in och undervisar eleverna. Skolan ligger på UMC:s tomt i centrala Monrovia, där kyrkans huvudkontor också ligger, så flera av eleverna har möjlighet att på trottoaren utanför erbjuda sitt hantverk. Eleverna har fått ett gott rykte som duktiga och att de gör kvalitetsjobb. Inkomsterna från eftermiddagsverksamheten hjälper också till att bära verksamhetskostnader för skolan under den tid som de är elever där.

Det är också flera av eleverna som läser vidare på universitet och högskola, men då tillsammans med hörande studenter. Helen Roberts Evans som är direktor för Metodistkyrkans Skolavdelning i Liberia har lång erfarenhet av att arbeta med inkluderande undervisning bl a från USA. Hon har tillsammans med rektor David Worlobah och skolavdelningen en vision om att göra HDS, ”Hope for Deaf School” till en ”mönsterskola”. De vill sprida kunskap om vikten av att ge barn med funktionsnedsättningar möjlighet att få utbildning, samt förändra attityderna till dessa barn och deras familjer.

För fem år sedan började man med att integrera elever i vanligt högstadium då 10 av skolans ca 50 elever gick där. Lärarna på den skola dit eleverna kom hade fått undervisning i teckenspråk av lärarna på HDS. Detta är något som man vill arbeta vidare med dvs att elever med olika funktionsnedsättningar ska kunna gå i en vanlig skola som är anpassad till det. En självklar sak för oss i Sverige. Det finns också en hel del att göra när det gäller att fortsätta att säkerställa kvaliteten i undervisning och att lärarna får den utbildning och fortbildning de behöver ha.

Ladda ned berättelsen som pdf

Fler berättelser