Hoppet är på väg tillbaka men behovet är fortfarande stort

Publicerat 
Sugandha med sina 3 barn

Sugandha Devi bor i Dhankar Tola i Bihar.  Hon säger: Mitt hus totalförstördes av översvämningen i augusti. De få saker som vi skaffat genom många års hårt arbete sköljdes bort. Matvarorna som vi hade hemma dränktes och förstördes. Vi hade i stort sett ingenting kvar.

Mina fyra barn och jag själv lyckades fly till lite högre belägen mark. Omgivna av vattenmassorna var vi sedan strandsatta där i nästan 15 dagar.  Det regnade och vår plastpressning gav oss inte tillräckligt skydd. Vi levde nästan som djur. Vi var utelämnade till att använda översvämningsvatten för att dricka, laga mat och bada. Barnen var sjuka mest hela tiden men vi hade inget annat val än att försöka överleva.

När det hände så var min man i Delhi för att söka arbete. När han hörde om förödelsen i Bihar försökte han på alla sätt att komma tillbaka men inget sätt fungerade.  Hela tiden hörde jag hur personer som jag kände saknades eller var döda. Allt var så obegripligt. Jag fick panik när jag tänkte på hur jag ensamma skulle kunna skydda och ge mina barn mat. Ofta kunde jag inte sova tillräckligt. Mina barn säger att jag förlorade medvetandet flera gånger.

Det var i den här situationen som personal från HCC hittade oss.De gav oss mat och nödvändiga hushållsartiklar, vilket hjälpte oss att överleva de kritiska dagarna. Samtidigt var kanske det viktigaste att de tog sig tid att lyssna till våra traumatiska upplevelser. De besökte oss regelbundet när de hade möjligheter. De förmedlade hopp till oss i vår förtvivlade situation så att vi orkade leva vidare trots alla utmaningar. Jag är så tacksam att de tog sig tid att lyssna till oss och ge oss goda råd.”

Equmeniakyrkan vill tacka alla som bidragit till katastrofhjälpen i Bihar!

Mediabevakningen av översvämningen är nu över men den svåra vägen tillbaka för alla som drabbats har bara börjat. Hus ska repareras, människor som förlorat sin försörjning ska hitta en inkomstkälla, träning i hur man undviker att drabbas av översvämningar och fortsatt bearbetning av upplevelserna är viktiga delar för att de drabbade ska kunna få ett drägligt liv igen.  Var därför med och stöd det fortsatta rehabiliteringsarbetet genom att betala in en gåva till Equmeniakyrkan och märk med: ”Katastrof Bihar ”.