16. Motion om kapitalplacering och klimatomställning | 2020


I Equmeniakyrkan och våra församlingar finns ett stort engagemang för fred, mänskliga rättigheter och omställning till en hållbar värld. Centralt finns en handlingsplan och en strategisk plattform där vi förklarar att vi vill vara en ekologiskt hållbar kyrka i miljömedvetenhet, en socialt hållbar kyrka i gemenskap samt en ekonomiskt hållbar kyrka i förvaltarskap. På den sista punkten är det möjligt att de praktiska förutsättningarna för att leva upp till ambitionerna kan behöva förbättras.

I diskussioner och beslut om etiska riktlinjer för kapitalplaceringar hamnar fokus oftast på sådant som bör undvikas. Men en etisk kodex för hur man ska handskas med pengar bör rimligen också täcka in vad som ska främjas. Pengar kan göra nytta.

Det är gott och väl att avstå från placeringar i fossil energi med tanke på klimathotet, men med samma problembild i botten bör man se det som ett etiskt plus att bidra till finansieringen av sådant som tvärtom främjar klimatomställningen.

Under senare år har det startats många företag som har som grundläggande idé att bidra till klimatomställningen. Det kan röra sig om klimatvänlig livsmedelsproduktion, utveckling av bränsleceller för utsläppsfri fordonsdrift med vätgas, solenergi och batteriteknik eller annat liknande. Det rör sig inte bara om rena tillverkningsföretag utan också om finans- och investmentbolag.

På kapitalmarknaden uppstår också nya finansieringsformer. ”Crowd funding” används ofta som samlingsnamn för dessa nya sätt att skaffa kapital. Det har bland annat använts för att bidra till utbyggnaden av solenergianläggningar i Sverige, Sydeuropa, Afrika och Indien. Man kan låna ut pengar mot goda räntevillkor och begränsad risk. Avkastningen varierar med bindningstid och investeringsbeloppets storlek.

De nya investeringsformerna har sannolikt kommit för att stanna. Men Equmeniakyrkans placeringspolicy är restriktiv när det gäller vilka typer av värdepapper som kyrkan får investera i. Det är möjligt att bestämmelserna hindrar kyrkan från att delta i nysatsningar som kan ge ett värdefullt bidrag till klimatomställningen.

Uppslag till förändringar kan hämtas från Svenska kyrkans finanspolicy som innehåller en särskild avdelning kallad Alternativa placeringar. Alternativa placeringar är t.ex. företagsobligationer och hedgefonder. Alla onoterade innehav faller inom kategorin. De alternativa placeringarna kan vara av sådan art att hållbarhetsaspekterna lyfts fram tydligt, där Svenska kyrkan ”gör skillnad”.

Vi föreslår att

  • Equmeniakyrkan i sin kapitalförvaltning aktivt söker efter placeringar som främjar klimatomställningen,
  • kapitalplaceringspolicyn kompletteras med riktlinjer om detta,
  • avsnittet om tillåtna värdepapper i policyn bearbetas/kompletteras så att det blir möjligt att delta med finansiering även i okonventionella former.

Härmed överlämnar vi detta till konferensen.

Länk till Equmeniakyrkans kapitalplaceringspolicy:
https://gammal.equmeniakyrkan.se/wp-content/uploads/2014/03/Kapitalplaceringspolicy-fastst%C3%A4lld-2018-03-16.pdf

Länk till Svenska kyrkans finanspolicy:
https://www.svenskakyrkan.se/filer/490dcde6-390c-4ad5-a312-47a2f7a1d15d.pdf

Simon Andersson, medlem i Älvsjö missionsförsamling, Stockholm
Lars-Olov Karlsson, medlem i Redbergskyrkans församling, Göteborg
Bengt Strandberg, medlem i S:t Eskilskyrkans församling, Eskilstuna
Åsa Strandberg, medlem i S:t Eskilskyrkans församling, Eskilstuna
Carl-Gustav Svensson, medlem i Ansgarskyrkans församling, Lidingö