Råd och resurser för pastor och diakon

En resursgrupp har utsetts för att ta fram dessa råd och stöd för medarbetare. Gruppen ser regelbundet över råden och kompletterar med nytt material när det behövs.

Har du tips på frågor som skulle behöva lyftas på denna sida kan du höra av dig till jenny.dobers@equmeniakyrkan.se eller elisabeth.lindgren@equmeniakyrkan.se.

Om du i en specifik situation behöver rådgöra, kontakta gärna någon av oss i gruppen utifrån våra specialområden. Kontaktuppgifter finns längst ner på sidan.

Samtidigt vill vi gärna påminna om de resurser som finns i din närhet. I en krissituation är ofta det bästa rådet att använda de resurser man använder i normalsituationer. Ni medarbetare besitter kompetens som räcker långt när det gäller begravningar, andakter och själavård. Nu är det särskilt värdefullt att ta vara på det nätverk vi medarbetare utgör. Ta därför del i medarbetarträffar som anordnas, kontakta kollegor i andra församlingar och resonera tillsammans om hur nya typer av situationer kan bemötas. Låt oss ta vara på den expertis som finns bland oss medarbetare och dela råd med varandra.

Rekommendationen att så långt som möjligt isolera sig har en direkt inverkan på möjligheten att forma avskedsstunder för närstående i samband med dödsfallet. I Kyrkohandboken finns en ordning för andakt vid dödsfall (s 171) som kan anpassas till att användas på distans. Här finns en text som kan vara en hjälp att hitta en form för avskedstagande på distans.

Här finns ord att använda innan snabbt bortförande av kropp, vilket kan vara extra viktigt då omständigheter begränsar andra avsked. Vem som helst kan uttala dessa ord, exempelvis den personal som hanterar kroppen.

Tacksägelse för en person som gått bort kan hållas även om de anhöriga inte har möjlighet att närvara. Kontakten med de anhöriga inför tacksägelsen blir då än viktigare än vanligtvis. Rådgör med dem hur de på bästa sätt får del av tacksägelsen. Har de möjlighet att följa en digitalt sänd gudstjänst? Vill de få den uppläst eller sänd i text i förväg/efteråt?

Förslag till ordning för tacksägelse finns i Kyrkohandboken s 185.

Det är viktigt att inhämta godkännande från anhöriga huruvida tacksägelsen får vara en del av en webb-sänd gudstjänst etc. 

Håll tacksägelsen så kort som möjligt där den avlidnes namn meddelas liksom datum för födelse och död samt medlemskap i församlingen. Möjligen kan några korta ord om intressen nämnas. Ett alternativ är att skicka ut information via lokala församlingsbrev.

Trots de restriktioner som nu råder är det av flera skäl viktigt att hålla begravningar i nära tid efter att någon avlidit. Då behöver vi tänka på hur en begravningsgudstjänst kan genomföras på ett tryggt och omsorgsfullt sätt.

Som vigselförrättare bör du tydligt stötta och uppmana brudpar/dem som står som värdar för bröllop att ansvarsfullt följa myndigheters rekommendationer. Man får inte kompromissa med det maxantal för deltagare i folksamling som råder vid tillfälle för vigsel/bröllopsfest och deltagare i gudstjänst/fest ska kunna hålla avstånd. Brudparet är förmodligen hjälpt av att du som vigselförrättare vågar vara tydlig och rak med detta när de i sin tur ska kommunicera till sina vänner och familjer. Observera att max antal deltagare och avstånd mellan deltagare inkluderar också alla medverkande – och att det gäller också för utomhussamlingar. Utöver max antal deltagare finns också andra risker man som arrangör är skyldig att göra en bedömning av – det handlar om gäster som behöver resa lång väg, riskgrupper, möjligheter till god handhygien, typ av lokal, total tid man umgås etc.

Många väljer under rådande omständigheter att skjuta upp både vigsel och bröllopsfest. Ett alternativ är att genomföra vigselgudstjänsten (med den juridiska vigseln där hindersprövning krävs och intyg sänds till skattemyndigheten) i liten skara (en vigsel kan genomföras med fem personer – brudpar, vigselförrättare och två vittnen) för att hålla en fest senare. En sådan fest kan också innehålla en ytterligare gudstjänst med förbön och välsignelse över det ingångna äktenskapet – då utan de juridiska momenten.

I dessa tider då vi måste vara helt symptomfria för att möta människor kan det vara viktigare än vanligtvis att ha back-up – någon som är beredd att exempelvis ta hand om en begravning om man själv skulle bli sjuk. Om du hamnar i en situation då du inte kan genomföra tex en planerad begravning och det inte naturligt finns någon som kan ta över din uppgift, hör av dig till regional kyrkoledare för att få hjälp att hitta ersättare.

Vikten av att 70+ inte närvara fysiskt vid några som helst samlingar.

Var rak och tydlig i kommunikation att vi stöttar myndigheternas rekommendationer för alla som är 70 år eller äldre. Uttryck med tydlighet att de just nu har ledigt från alla volontärsuppdrag som kräver fysisk närvaro. Var samtidigt tydlig med att de fortfarande är en enorm resurs för vår kyrka.

Tänk in denna grupp när det gäller volontäruppdrag som kan göras hemifrån. Påminn också om hur viktigt det är att vara med i förbön för våra medmänniskor, vårt samhälle och världen. Påminna gärna alla som inte får delta i samlingar att man ändå kan gå ut och att det gör gott att byta miljö.

Ta personlig kontakt med så många medlemmar du förmår.

Börja med de allra äldsta och de du vet riskerar bli mycket isolerade i dessa tider.Ta kontakten via telefon eller om möjligt via Facetime eller dylikt.
Be om hjälp att ringa runt från friska 70+:are som sitter overksamma i hemmet.
Utvidga om möjligt till nära anhöriga till medlemmar och till ”församlingens vänner”. Tänk på att anhöriga till en äldre äldre person mycket väl kan drabbas dubbelt genom att tvingas stanna hemma själva och genom att inte kunna hälsa på mor eller far.
Erbjud utvidgat samtalsstöd via telefon om så önskas, men också möjlighet att få hjälp med inköp och annat.

Använd redan befintliga kontakter med äldreboenden.

Många pastorer och diakoner har regelbundna andakter på åtminstone ett äldreboende i församlingens geografiska närhet.
Kontakta föreståndare, eller annan kontaktperson och erbjud stöd.
Det kan handla om att sända enkla andaktsstunder via sociala medier. Det kan också handla om att erbjuda samtalsstöd till såväl boende, anhöriga som personal. Om någon av gästerna går bort och så önskas är det fint att kunna erbjuda en samtalskontakt och kanske en enkel andakt med de närmast anhöriga via telefon/sociala medier. Se tips ovan

Varje församling avgör om man vill fira nattvard eller ej.

  • När nattvard firas rekommenderar vi att man avstår från att dricka vinet direkt ur bägaren utan istället doppar brödet i kalken. Var då noga med att inte doppa fingrarna i vinet. För att underlätta just detta rekommenderar vi användning av en grund kalk.
  • Ni kan också välja att ”bara” dela brödet med varandra. Här kan en kommentar om att dela nattvarden med bara bröd vara klok att ge utifrån tanken att det ändå är en ”full” nattvard.
  • Vi rekommenderar att inte baka eget nattvardsbröd under denna period – använd hellre oblater.
  • Särkalk kan verka mer hygieniskt men det finns en risk att fler då behöver hantera kalkarna, bl.a vid diskning. Särkalkar kan också vara svårt att hantera för människor med vissa funktionshinder.
  • Nattvardstjänarna och celebranten uppmanas särskilt till god handhygien i förberedandet av samt under nattvarden och det kan vara klokt att man ”spritar” händer offentligt och tydligt för att undvika oro.
  • Om man önskar avstå från att ta emot vinet så kan den som delar ut vinet ändå uttala orden ”Kristi blod för dig utgjutet”.

För dig som vill få hjälp att reflektera teologiskt över om man kan fira nattvard digitalt tipsar vi om denna sida:

Stöd till riskgrupper, 70 + eller annan riskgrupp.
Som församling stöder vi på olika sätt de personer som finns i vår församling och vårt kontaktnät. Vi kan också vara med och ge stöd till kommunen i deras stöd till riskgrupper. Myndigheten för samhällsskydd och gemenskap, MSB, har skrivit en överenskommelse med fem frivilligorganisationer, däribland Svenska kyrkan och Stadsmissionerna. Equmeniakyrkans församlingar kan kontakta Svenska kyrkans stift, stiftdiakonen, och be om uppgift på kontaktperson i respektive kommun, där Svenska kyrkan är koordinerande organisation och till kontaktpersonen erbjuda samverkan i stöd. Se bifogade listor på Stiften.

Stöd till mest utsatta grupper, papperslösa, hemlösa, asylsökande och nyanlända.
De som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd s.k. papperslösa har nu det svårare än någonsin. Kyrkorna får rapporter om att människor inte längre har pengar till mat för dagen och denna grupp är också de som förlorar jobben först utan socialt skyddsnät att falla tillbaka på.  SKR:s migrationsgrupp uppmanar kyrkorna att lokalt gå samman ekumeniskt och gärna tillsammans andra organisationer för att tillsammans ge stöd till dessa människor. Det kan handla om matdistribution, råd och hjälp av olika slag.

Om ni har ytterligare frågor om detta kontakta inga.johansson@equmeniakyrkan.se

Kontaktuppgifter till resursgruppen

Christina Lindgren, pastor i sjukhuskyrkan
0706-99 40 37
lindgrenchristina3@gmail.com

Christer Liljemark, pastor och begravningsentreprenör
0707-21 00 62
christer@liljemark.net

Per Duregård, omsorgspastor Betlehemskyrkan, Göteborg, kontaktpastor till äldreboendet Vasahemmet
0760-07 07 92
per@betlehemskyrkan.se

Lena Hilding Carlsson, diakon Immanuelskyrkan Jönköping
036-17 33 43
lena@immanuelskyrkan.com

Inga Johansson, samordnare kyrka-samhälle, kontakter till SKR, FSR, SST och Equmeniakyrkans krisgrupp
0765-05 31 81
inga.johansson@equmeniakyrkan.se

Elisabeth Lindgren, samordnare för bildning, fortbildning, folkhögskolor. Kontakter till studieförbund och övriga civilsamhället
08-508 031 51
elisabeth.lindgren@equmeniakyrkan.se

Jenny Dobers, regional kyrkoledare, relaterar till kyrkoledningen, frågor som rör kyrkohandboken
0709-31 03 34
jenny.dobers@equmeniakyrkan.se