Vi besöker BK Brunch i Betlehemskyrkan

En gråmulen november morgon smiter vi in bakdörren in till Betlehemskyrkan i Göteborg. Köket är fullt med folk som förbereder inför brunchen som snart ska dra i gång. Efter en stund ringlar kön lång i hallen och vi förundras över hur lång den är, kan det vara runt 100 unga vuxna?

På dagens brunch ska flera personer prata om ensamhet och dela med sig av egna erfarenheter, bland annat Matilda Hellgren som ska delas med sig idag. Brunchen är viktig för Matilda just för att träffa andra och lära känna fler. Betlehemskyrkan är den första kyrka som Matilda känt sig som hemma i och hon menar att de är bra på att engagera nya. Vi pratar också med Axel Rosenqvist i kön och han går till brunchen för att bara få hänga och inte vara ledare eller ansvarig, som det lätt kan bli annars som ung vuxen. Han berättar att det är kul att möta folk i olika åldrar och framför allt olika gäng man umgås i. När vi frågar vad tron betyder för honom så är det första han tänker på gemenskap. ”Tro gör man tillsammans” säger han och ler.

Medan kön sakta rör sig framåt ser vi även de ansvariga bakom brunchen, Lovisa Almén, Alice Kronström och Lisa Lindroth. De rör sig mellan personer och gäng och ser till att alla känner sig sedda och välkomna. Vi fick oss en pratstund innan brunchen drog igång och de berättar att de nu har flera mötesplatser för unga vuxna, och samtidigt pågår ett tiotal mindre bönegrupper som man naturligt inte ser så mycket av kyrkan. Men det har inte alltid varit många unga vuxna i Betlehemskyrkan, arbetet har vuxit och man har försökt att fokusera på det som efterfrågas av målgruppen. Brunchen anordnar man fyra lördagsförmiddagar per termin och varje vecka ses man på onsdag kväll för att träna och äta kvällsmat ihop. Alla har med sig egen matlåda och kvällen är väldigt uppskattad. Det började i pandemin då man inte fick ses inomhus och man sågs då i Slottsskogen och tränade ihop för att sedan ses digitalt efteråt.

Alice, Lovisa och Lisa menar att det inte behöver kräva så mycket planering eller ledare, många ska ändå träna och äta kvällsmat så varför inte göra det ihop? Ett tips till andra församlingar skulle kunna vara att man är medveten om att också skapa platser där unga vuxna bara får komma och vara och inte förväntas ge av sin tid utan bara få tillbaka också. Ses man varje vecka lär man känna varandra och bygger nätverk ihop.

Vi frågar hur man integrerar målgruppen Unga vuxna med resten av församlingen och Alice berättar att man jobbar aktivt med den frågan men att alla behöver påminna sig om att bjuda in varandra. Kan ett helt gäng tänka sig att vara med och ordna höstmarknad eller vara kyrkvärdar en söndag? Man ska kunna erbjuda det men aldrig tvinga någon att ta ansvar.

Det är lättare kan kunna vara med och fixa inför brunchen än lördag än att ta på sig att vara med varje gång, det kan vara ett bra tips att man inte måste signa upp sig på det sättet. I bästa fall så kommer folk och frågar ifall de får vara med.

När vi kommer in på ämnet att nå ut med de saker som arrangeras så är vi riktigt nyfikna, hur gör man för att få hit så mycket folk? Lovisa och Alice trycker verkligen på vikten av att nätverka och bjuda in via sociala medier. Man kan också vara personlig och bjuda in i meddelande form. Tillsammans är det ett stort gäng som är med och fixar brunchen och de har roligt ihop, det hänger inte bara en anställd utan man vill vara med.

Varje tillfälle på Brunchen så tar de upp olika ämnen, speciellt sådana som kan vara lite tabubelagda eller som unga vuxna är intresserade av. Det kan vara relationer, sex, ensamhet eller karriär. Lovisa menar att det är viktigt att våga lyfta dessa ämnen i kyrkan och våga prata om det ihop, men även att höra olika röster på varje tema.

Även Lovisa, Alice och Lisa pratar om att deras personliga tro handlar mycket om gemenskap och att vara en familj. Man är del av kristi kropp och alla olika gåvor. Lisa berättar att hon som inflyttad student lika gärna inte hade hittat till Betlehemskyrkan och då inte haft detta sammanhanget eller denna familjen. ”Då hade Göteborg bara varit avenyn och Liseberg”