Det som hände för hundra år sen kan inspirera idag

Fors missionsförsamlings barn- och ungdomsarbete i historiskt perspektiv

De första 40 åren

Fors missionsförsamling bildades som Folkärna missionsförening 1882 och fyller därmed 140 år i april 2022. Men redan 30 år tidigare startades en söndagsskola i Folkärna, som i början bestod av andaktsstunder i olika hem. Från 1882 ansvarade missionsföreningen för söndagsskolan både ekonomiskt och med lärare. En ungdomsförening bildades 1901, och juniorverksamhet 1920 i Fors och senare i Dicka, Lund och Kolarbo. Vid församlingens 50-årsjubileum år 1931 hade juniorföreningen 70 medlemmar.

Folkärna är en stor socken, avståndet är ca 2 mil från Åsgarn i norr till Brovallen i söder och 1,3 mil från Krylbo i väster till Ångermansbo i öster. Missionsföreningen anslöt sig från början till Svenska Missionsförbundet och hade som målsättning att bedriva verksamhet i hela socknen. Lunds missionshus hade byggts redan på 1870-talet och blev föreningens verksamhetscentrum. Med stort engagemang började man bygga missionshus på flera platser: Korskrogen 1879, Fors 1895, Krylbo 1896, Dicka 1904 och Bäsinge under 1900-talets första årtionde.

När Fors missionshus togs i bruk tyckte många i den södra sockendelen att det blev långt att åka eller gå till Fors, och framställde en begäran att Korskrogen och Bäsinge skulle få bilda en egen förening. Frågan diskuterades på ett församlingsmöte i Lund år 1900. Beslutet fattades i god enighet och den nya föreningen övertog ansvaret för missionshuset i Korskrogen liksom delen av tillhörande skuld.

Folkärna missionsförening som startade i blygsamt antal fick under första året ca 100 medlemmar och församlingen var som störst år 1896 med 140 medlemmar. Efter år 1900 minskade antalet till 70 sedan Korskrogen och Bäsinge bildat egen församling. Under de följande 20 åren minskade medlemsantalet ytterligare till ca 50. Församlingens ungdomsförening minskade också i antal under samma period. 

Förnyelsetider 

År 1924 blev församlingens ekonomi besvärande, då man hade svårt att betala den heltidsanställde pastorn lön och övervägde att säga upp honom. Han blev kvar men valde ändå att flytta samma år. Vad gjorde församlingen då? Jo, man kallade en missionselev från Lidingö, Ruben Biörsmark, att hålla möten över jul och nyår 1924-25 samt under påsk och sommaren 1925. Det blev väckelse i bygden, som fortsatte hela året. År 1925 var det medlemsintagning vid 6 tillfällen med sammanlagt 60 nya medlemmar, till största delen ungdomar.

Över jul och nyår 1925-26 kallades en annan missionselev från Lidingö, Sam Holm, till församlingen. Han antog senare kallelsen som pastor från 1926 till 1930 och fick vara med om fortsättningen av väckelsen under några år. Som en följd av väckelsen ökade församlingens medlemsantal från ca 50 till 138 mellan år 1925 och 1929. Den tynande ungdomsföreningen fick nytt liv och många tog ansvar också i församlingen. De kom att bli den stabila föräldragenerationen i Fors missionsförsamling, som vi som idag är gamla minns med värme från vår ungdomstid på 1950 och 60-talet. Församlingens första bibelskola hölls 1927-28 med 9 ungdomar.

När församlingen firade 100-årsjubileum 1982 gjordes en videoinspelning, där ett av inslagen är ett intressant samtal om väckelsen på 1920-talet med två av dem som kom till tro då, varav den ene, Ivan Bleckert från Fors, blev pastor i Svenska Missionsförbundet. Inspelningen finns bevarad på DVD i församlingens arkiv. Ett foto från 1933 med 30-talet medlemmar i den förnyade ungdomsföreningen finns också bevarad som en inspirerande förebild om vad Gud kan göra.

Förvaltningstider

Fors missionsförsamling och Fors SMU har under de drygt 60 år jag kan överblicka haft omfattande söndagsskolor i flera olika byar, juniorverksamhet i Fors och Dicka. Scouting började 1967 i Fors och har under 40 år genom många engagerade ledare berört ett stort antal unga, som idag är vuxna och har fått minnen för livet. Tonåringar, som började samlas i SMU Senior från början av 1960-talet har kommit till tro, utbildats till scoutledare, söndagsskollärare, musiker bland sångare och i blåsorkester, blivit församlingsmedlemmar, i några fall blivit missionärer, tagit ansvar i församlingens styrelse eller genom andra uppdrag. 

Under tre perioder mellan 1983 och 1991 bedrevs tonårsarbetet gemensamt i missionsförsamlingarna i Fors, By och Horndal med anställd ungdomsledare. Kan det vara så att denna utveckling är ett resultat av tidigare generationers rikliga sådd genom barn- och ungdomsarbete?

I dagsläget år 2022 har mycket av ungdomsverksamheten upphört sedan länge. Församlingens medlemsantal är på samma nivå som år 1924 och åldersgruppen 60+ dominerar bland medlemmarna. Frågorna kommer: hur ska det bli med församlingen i framtiden? Borde vi likt andra verksamheter i samhället koncentrera arbetet till en stor effektiv församling i kommunen? Vi har landat i att vi har ett ansvar för Fors, då vi är den enda kristna församlingen som stadigvarande är verksam på orten.

Kommande tider

Men vi har anledning att ställa frågan likt våra förfäder: Vad gör vi nu för att församlingen kan fortsatt verka i Fors med omnejd?

Läget är inte hopplöst, tvärtom så börjar vi ana en nytändning genom Guds vägledning i anställning av pastor, samarbetet med By missionsförsamling, engagemang från yngre medlemmar och försök med nya verksamhetsformer för att nå ut till det kringliggande samhället. 

Gud har inte upphört med att upprätta planer för väckelse som svar på bön. Men vi kan vara övertygade om att genuin omvändelse till tro på Gud för vår tids människor inte kommer att ske på samma sätt som för 100 år sedan. Orden i Jesaja 55 gäller fortfarande att Herrens vägar är högt över våra vägar och hans planer är högt över våra planer. Må Gud ge oss öppna sinnen, så vi kan uppfatta hans vägledning för vår tid.

På dagordningen för församlingens årsmöte 2022 fanns en övrig fråga med förslag att ge styrelsen i uppdrag att se över möjligheten att anställa en person för att arbeta i första hand med barnverksamhet på deltid. Bakgrunden är en konkret följd av en vision, som ordföranden hade modet att föra fram. Förslaget beviljades med stor enighet. Satsning på ungdomsverksamhet är viktig för framtiden och kan vara svaret på frågan ”Vad gör vi nu?”

På 1970-talet arbetade SMU med ett projekt att borra brunnar i Afrika och Indien under namnet ”Sala Sambila”, som betyder Arbeta och Be. I februari har församlingen avsatt en lördag för bön i olika former. Frågan om barnverksamheten bör vara en viktig punkt under bönedagen och hållas levande i våra enskilda och offentliga bönestunder. Må Herren inspirera oss också till arbete.

Fors 2022-02-16

Christer Manngård

Vice församlingsföreståndare i Fors missionsförsamling

• Dela