”Dra i de där gröna bladen! Dra så de kommer upp ur jorden!”. Förbryllade följde eleverna ledarens instruktion – och sällan hade de blivit så överraskade.
Skrattande återger pastor Nathan Jones händelsen när han guidar oss runt i stadsdelen där hans församling och dess nätverkande, sociala verksamhet, finns. Kyrkoledarna från Equmeniakyrkan är på studiebesök i London och Oasis Hub Waterloo http://www.oasiswaterloo.org/ är ett av de sammanhang vi besöker. Under den korta vandringen gör vi många stopp för att Nathan vill visa oss en plats, ett sammanhang, en byggnad, där någon idé om att bidra till lokalsamhället fått förverkligas. Vi får del av berättelse efter berättelse om möten som uppstått, liv som förändrats, politiska beslut som påverkats, byggnader som kommit till användning. En skola där elever som ingen räknat med får goda skolresultat. Ett litet hus på en lekplats där man organiserar klädbyten. Ett café med möjlighet för barn att leka. Matutdelning. Skuldrådgivning. Och så den där jordplätten mitt bland alla hus som under en tid är outnyttjad. Här har man förverkligat idén om att driva en mycket småskalig gård med odling och lite djur. Här finns också en arkitektoniskt välgenomtänkt lada (som kan flyttas när området måste lämnas vidare) som nyttjas av många som bröllopslokal och så ger intäkter åt projektet. På gården lär man sig ta vara på varandra och skapelsen. Hit kommer skolelever för terapeutisk och utbildande verksamhet.
Det var på gården som den lilla enkla men komiska – och talande – scenen utspelade sig, en av alla dessa händelser som Natan återger under vår vandring. Några skolelever fick den där uppmaningen av ledaren: ”Dra i de där gröna bladen! Dra så de kommer upp ur jorden!” Förbryllade gjorde eleverna som de blev tillsagda – och blev rejält omtumlade när bladen lossnade från marken och de fann sig själva hålla i – morötter! Att denna välkända rotfrukt fanns att hämta precis under jordytan var för dem fullkomligt överraskande.
Något av samma effekt har den korta rundvandringen i Waterloo på mig. Tänk så många möjligheter som kan finnas precis under ytan, bakom en dörr, i en busskur, över en kaffe, på ett bibliotek – i en församlings eget närområde. Om man vågar se, möta, lyssna, testa. Om kreativitet ges frihet, lite mod plockas fram och en stor portion tålamod får utrymme. Om människor kommer samman i tillit, med förväntan på varandra och med kärlek till sitt närområde. Och inte minst om Guds Ande får göra sitt.
Berättelserna från Oasis Waterloo Hub gör intryck på mig genom sitt varma sätt att tala som den kristna gudstjänstgemenskapen OCH om gemenskapen med människor av olika tro i det lokala samhället. Sättet att tala om att viljan betjäna medmänniskor – inte minst genom att lyssna och fånga upp deras idéer. Förmågan att ta chanser när de dyker upp OCH förmågan att lämna projekt och platser när de inte längre står till förfogande.
Så är det nu dags för Oasis Waterloo Hub att stänga ner sin farm, för markägaren har nu hittat ett sätt att nyttja platsen. Men morötterna som vuxit där har gjort betydligt mer långsiktiga avtryck än en stunds höjd A-vitamin halt.
Jenny Dobers
Regional kyrkoledare
