Rädda oss från det onda.
Matt 6:13b
Den sjunde och sista bönepunkten i Herrens bön är bönen om att räddas ifrån det onda. I fromma sammanhang använder vi gärna ordet frälsas, men det har egentligen inte så stor betydelse vilket ord vi använder. Ett ord som ligger nära räddning och som också är viktigt är ordet befrielse.
När vi teologisk arbetar med miljöfrågor, till exempel men klimatfrågan, så bearbetar man frågor om skapelsen. Därför tänker man ibland att det är den del av den kristna trosläran som handlar om den första trosartikeln, den om Gud som skapare av himmel och jord, som är den del av trosläran som har betydelse för miljö- och klimatfrågor. Det är en allvarlig missuppfattning. Visst har dessa frågor starka kopplingar till första trosartikeln, men vi får en allvarlig obalans i vår teologi om vi inte ser att dessa frågors kopplingar till andra och tredje trosartikeln är minst lika starka.
Frälsning, räddning eller befrielse handlar om att räddas undan all ondska. Att tro att Jesu frälsningsverk bara skulle handla om en andlig sektor av livet är en gnostisk idé som kristen tro alltid tydligt har tagit avstånd ifrån. Gud ser mänsklighetens hela nöd och vill rädda oss undan den.
Om man läser Greta Thunbergs Klimatboken eller Den obeboeliga planeten av David Wallace-Wells får man en obehaglig bild av hur klimatkrisen redan har förändrat vår värld och ändå är det bara början. För att ta två exempel. Människor som lever i extrem värme kan bli mer aggressiva och få sämre omdöme. Värmen skapar brist på resurser som skapar konflikter mellan länder.
Vilka brott och vilka militära konflikter som har klimatkrisen som en av de bakomliggande orsakerna kommer vi aldrig få veta. Men vi kan säkert säga att klimatkrisen redan har och kommer att leda till mer våld både mellan människor och mellan stater och detta kommer accelerera med den ökande temperaturen. Detta är bara två exempel på hur klimatkrisen redan nu förändrar vår värld. Klimatnödläget finns här och nu.
När vi i Herrens bön ber om räddning undan det onda så är det bland annat den ondska som klimatkrisen leder till som vi ber om att bli räddade undan. Därför är frälsningen en nödvändig del av vår teologi om klimatet, liksom klimat- och miljöfrågan är en nödvändig del av vår teologi om den frälsning som kristen tro berättar om. I vår tid kan vi inte ha en helhetsbild av frälsningen i Jesus Kristus utan att det finns en klimatdimension i vår teologi om frälsningen. Det betyder inte att frälsningsfrågan bara handlar om klimat, utan bara att vi måste tänka in klimatfrågan för att ge en adekvat bild av vad frälsning är i vår tid.
Som kyrka behöver vi ta klimathotet på allvar och ha något att säga till alla dem som inte väljer att sticka huvudet i sanden utan med öppna sinnen tar in vilken eländig situation vårt eldande med fossila bränslen har satt oss och hela planeten i. Vi behöver också visa att varje motståndshandling, varje beslut vi tar som inte är med att öka våra utsläpp av växthusgaser, hur litet det än tycks vara, är djupt meningsfullt.
Kanske kommer vi som mänsklighet inte nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till två grader Celsius under detta århundrade. Det betyder inte att det därför är kört och vad vi gör som enskilda spelar ingen roll för det är fortfarande viktigt att begränsa hur mycket vi skulle komma bortom den målsättningen.
Klimatfrågan blir vi aldrig färdiga med, utan vi kommer även i framtiden behöva fundera på hur våra val och vår livsstil påverkar klimatet. Klimatångest och klimatskam är känslor som alltid kommer att vara aktuella och om de leder till handling kan de också vara fruktbara.
Vi lever i ett klimatnödläge. Det kan vi inte förändra hur mycket klimatförnekelse vi än ägnar oss åt. Faran försvinner inte oavsett hur hårt vi försöker att blunda. Detta innebär ett paradigmskifte för oss alla. I hur hög grad detta paradigmskifte kommer att innebära klimatnöd och i hur stor grad det kommer att präglas av klimaträttvisa beror på de beslut som vi alla som enskilda och som samlad mänsklighet gör. Det är inte svårare eller lättare än så.
När vi som mänsklighet på en industriell skala började förbränna fossila bränslen så dömde vi oss till att komma i klimatnödläge. Nu är vi här och denna insikt behöver forma hur vi tar oss an vår framtid. För att göra det behövs bland annat bön, bön om räddning undan all ondska.
