Pastorn har ordet

Förundran

(Funderat i andra halvan av maj.)

Försommarens tid, förundrans tid.
Återigen ser vi att grönt är många nyanser.
Återigen påminns vi om skapelsens mångfald.

Det växer, susar, går i ax.
Det krälar, simmar, kläcker, växer.
Det sjunger, byggs, matas, flyger.
Det surrar, blommar, sätter frukt.
Det föds, slickas, dias, skuttar.

Kanske ser du inte allt detta men kanske något av allt eller annat.
Att ha kvar sin förmåga att förundras är att vara levande.
Att i tacksamhet se ut över grannskapet eller att titta riktigt nära på det lilla och glädjas över storheten i skapelsen, Det är att vara levande.
Att med glada, tacksamma ögon se på barn, unga, medelålders och gamla och glädjas åt dem är att leva.
Att i sjukdom, saknad, trötthet forma orden – Herre förbarma dig! Är att leva.

Kristen tro talar, till och med, om döden som en passage från liv till liv.

Med förhoppning om att du denna sommar ska få tillfälle till förundran, glädje, allvar. Möjlighet att förundras och glädjas över skapelsen och över skaparen.

Med vänlig hälsning

Pastor Kjell Norberg