Dessa ord hade jag anledning och säga många gånger förra veckan, även om jag sa dem på engelska: ”Happy Pride”. Så hälsar man varandra under Prideveckan, Stockholms största årliga arrangemang, där Equmeniakyrkan fanns med som en tydlig aktör genom vårt nu ganska inarbetade samarbete ”Kyrkan på Pride”. Vi har seminarier, samtal, gudstjänster med mera. Equmeniakyrkan syns tydligt i lördagens glädjesprakande Prideparad under Prideveckan. Det är så roligt att gå med i paraden.
I Equmeniakyrkan skall man ha en hemortsrätt även om man inte delar den öppenhet för mångfald som Stockholm Pride är ett uttryck för. Det är viktigt. Men den öppenheten får inte innebära en tystnad i frågorna och att vi slutar att ge uttryck för våra hållningar i frågan.
Equmeniakyrkans kyrkokonferens har tydligt tagit avstånd från varje form av diskriminering av människor på grund av sexuell läggning. Detta är i sig en god och solid grund för att finnas med på Stockholm Pride. Med tanke på den monumentala diskriminering och det omfattande förtryck som människor med en annan sexuell läggning än den heterosexuella har utsatts för och ännu drabbas av i kyrka och samhälle finns det all anledning för kyrkorna att medverka på Pride. Det är ett sätt att se och ta hand om människor som farit illa av vårt sätt att vara.
I den debatt som rasar i världens kristenhet om HBTQIA+-frågor har de sju bibelord som tar upp sex mellan män fått en stor betydelse. Sex mellan kvinnor nämns inte explicit i Bibeln. Det är möjligt att det är det som Paulus syftar på i Rom 1:26 när han skriver om ett ”onaturligt umgänge” som kvinnor ägnar sig åt, men det vet vi inte med säkerhet.
Det kan förefalla märkligt att dessa bibelord blir så viktiga i våra diskussioner om en viss praktik, sex mellan personer som har samma kön. När vi diskuterar andra praktiker, som till exempel slaveri, barnaga, kvinnligt ledarskap i församlingar, omgifte, antisemitism är många av oss i svensk frikyrklighet benägna att bortse från bibelord som ger en nog så tydlig, om än problematisk, etisk undervisning. Vem av oss som idag läser Andra Moseboken 22:18 skulle tänka att det nog fanns en poäng med att bränna häxor?
Men sexualitet är något känsligt och det väcker ett engagemang som få andra frågor. Jag tror att det bland annat beror på att sexualitet är en så viktig del i vår bild av vad det är att vara människa. Det handlar trots allt om vår reproduktion, hur vi blir till. Sexualitet väcker också starka känslor som kan förefalla skrämmande och behöva disciplineras.
Det samhälle som Bibeln delvis reflekterar var tribalistiskt, det vill säga det byggde på stamtänkande. I ett tribalistiskt samhälle stod stammen för mycket av det skydd som vi i vår tid väntar oss från samhället, till exempel rättsväsende, socialt skyddsnät och militärt skydd. I ett sådant samhälle var det rent bokstavligt livsviktigt att kontrollera sexualiteten så man visste hur släktförhållanden såg ut och därmed visste vilka som skulle komma i åtnjutande av stammens omsorg och beskydd.
Lägg därtill att den höga dödligheten i samband med förlossningar gjorde att varje kvinna som kunde bli gravid utsatte sig för en livsfara. Heterosexuella samlag var helt enkel farliga. Det gör att sexualiteten hade en delvis annan laddning i Bibelns länder än den har idag. Vi behöver ha en förståelse för detta när vi försöker förstå vad Bibelns undervisning om reproduktion betyder för oss idag. När någon säger att sexualitet idag är samma sak som på Bibelns tid talar det helt enkelt inte sant.
Vi behöver närma oss frågor om sexualitet med varsamhet, omsorg och ödmjukhet. Vi har olika historier och olika sår med oss på sexualitetens område. Det viktiga är att vi inte skadar varandra. Om någon skadas behöver de hjälp att bearbeta det. Så många kristna HBTQIA+-personer har skadats av dåligt bemötande i kyrkor och församlingar. Därför är kyrkornas närvaro på Stockholm Pride helt nödvändig.
