Lyssna till skapelsens rop
Vi är i sluttampen av en valrörelse och fler och fler lyfter nu det orimliga i att klimatet får så lite fokus; forskare, barn, aktivister, krönikörer. Men också många av oss i kyrkorna ser klimatfrågan som en av vår tids största frågor. I Equmeniakyrkan har vi utlyst klimatnödläge. Vår tro inspirerar och manar oss att engagera oss och be för skapelsen.
Västerländsk kristendom har, ofta med rätta, kritiserats för att i stället ha bidragit till den klimatkatastrof vi nu står i. I vår historia finns många exempel på att vi övertolkat orden ur 1 Mos 1:26 där människans uppgift beskrivs som att ”härska” över alla djur. Många av oss inser att vi måste bekänna att vi härskat över, i bemärkelsen exploaterat och själviskt nyttjat skapelsen så att den nu håller på att gå under. Orden i 1 Mos 2:15 har hjälpt oss till ett annat förhållningssätt, där människans ansvar beskrivs med orden ”bruka och vårda” Edens trädgård.
Det är fint om vi ser oss som dem som ska ta hand om och vårda. Men jag tänker att det finns ytterligare ett steg att ta mot djupare insikt. Vi behöver också upptäcka och utforska ömsesidigheten. Människan är inte bara den som ska ta hand om skapelsen. Hon är en del av en större skapelse, beroende av andra djur och organismer. Inte som överordnade utan i gemenskap med resten av skapelsen kan vi söka och se Guds befrielse. Evangeliet gäller inte bara människan. Det finns gott om personer genom historien som sett detta – den helige Franciskus är en – men de har ofta kommit i skymundan. Och det finns rikligt med bibelord som lyfter detta perspektiv[1] – men vi har inte uppmärksammat de texterna lika mycket som de som har ett individfokus på frälsningen.
Som kyrkor och kristna kan vi, tillsammans med andra organisationer och rörelser, hjälpa till att lyfta upp frågorna om klimatet högre på samhällsagendan. Vi kan be för och uppmuntra dem som engagerar sig politiskt. Många av er församlingar har ordnat seminariekvällar och partisamtal lokalt på era orter. I Equmeniakyrkans partiledarutfrågningar i Vårgårda har vi lyft klimatet till en av tre ämnen alla partiledare fått frågor kring.
Jag tror att vi underskattat hur viktig gudstjänsten är i vårt engagemang för klimatet. I den får vi hjälpa varandra att sörja och oroas. Där blir det tydligt att vi har någon att vända oss till med vår förtvivlan; Kyrie Eleison – herre förbarma dig. Men också att lovsången och tacksamheten aldrig ska tystna. Gud som vill ta emot den står ständigt kvar. Gudstjänsten är också ett sammanhang där vi stannar upp från allt som kräver effektivitet och framgång. Gudstjänsten äger rum i skärningspunkten mellan evighet och nu – i den punkten får vi finnas och påminnas om att Gud tar plats i sin skapelse men också att en annan framtid väntar. Från 1 september till 4 oktober pågår Skapelsetid – en årligen återkommande period då kyrkor runt om hela världen uppmärksammar hur viktigt det är att i gudstjänsten lyfta frågor som rör vårt förhållande till skapelsen. I år är temat just ”Lyssna till skapelsens rop”.
Inför valet pågår här i Sverige en pilgrimsvandring, nu på väg genom Roslagen mot Stockholm. Vandringen vill ge möjlighet att reflektera över det egna livet och vill också ge ett budskap till makthavare: Sverige behöver agera nu för att uppfylla sina åtaganden enligt Parisavtalet, och vi vill se politiker som tar detta på allvar och hjälper oss att ställa om vårt samhälle. Några av de församlingar som välkomnar vandrare är Åbybergskyrkan (4 september), Ekensbergskyrkan (7 september) och Sankt Peter (avslutsgudstjänst 9 september). Flera av oss som jobbar för Equmeniakyrkan har gått med en eller flera sträckor.
På pilgrimsvandringar ber man flera gånger om dagen Birgittas bön: Visa oss herre din väg och gör oss villiga att vandra den. I sin enkelhet är det en angelägen bön väl värd att använda med tanke på den omställning vi behöver göra för klimatets skull!
Jenny Dobers
[1] Några exempel:
Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen (Mark 16:15)
Floderna ska klappa händer, bergen skall jubla tillsammans inför Herren: se han kommer för att råda över jorden, råda rättvist över världen (Ps 98:8-9)
…med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen (Rom 8:20-21)
