Publicerat 

Tips för forskare

 

För att du som forskare ska kunna hitta det du behöver för just ditt arbete är det viktigt att du kommer väl förberedd.  Vi får ofta frågan om vad som finns i arkiven. Just den frågan kan betyda olika saker beroende på vad man menar med ’arkiv’.

Vad är ett arkiv?

Själva ordet ’arkiv’ används i flera ibland överlappande betydelser. Det kan syfta på

1) en arkivinstitution – som Riksarkivet eller ett folkrörelsearkiv.

2) en arkivbildare  – den person eller organisation i vars verksamhet arkivhandlingar uppstår.

3) en fysisk plats för bevarande av arkivhandlingar som kan komma från flera eller bara en arkivbildare. Ett mindre företags arkiv innehåller oftast enbart handlingar där företaget självt är arkivbildare, medan en arkivinstitutions som exempelvis Stockholms stadsarkiv har arkiv från flera olika arkivbildare.

Om ett arkiv vore organiserat som ett bibliotek och alla handlingar rörande exempelvis olika skolor (olika arkivbildare) rycktes loss ut sitt sammanhang och ordnades efter ämne (’skolhandlingar från olika håll’), skulle stora mängder information gå förlorad. Arkivarier arbetar istället så att handlingarna får vara kvar i det sammanhang de uppstod – om vi stannar kvar vid exemplet skolarkiv skulle ett sådant kunna innehålla handingar som uppstått i just den skolans verksamhet, oavsett om de är betygskataloger, räkenskapshandlingar, lärarmötesprotokoll eller lönelistor för personal.

Arkivariens uppgift är inte att hitta på nya strukturer utan att försöka hitta redan existerande principer och strukturer som en arkivbildare använt sig av, och med utgångspunkt i dem göra materialet sökbart för forskare.

Det bästa är om du kommer väl förberedd till arkivet – att du tar med dig information som är relevant när arkivarierna ska hjälpa dig söka fram materialet.

 Tips för forskare:

När man börjar forska i ett ämne  vet man ofta inte i vilken ände man ska börja. Vi brukar ge rådet att börja nysta – dra i en tråd och se hur långt du kommer.

Innan besöket: samla på dig så mycket relevant information som möjligt om den person eller det ämne du forskar om. Om du forskar om en person är det bra att tänka på att du för informationssökningssyften till att börja med troligen inte kommer att behöva mycket ingående detaljer om liv, gärning, etc. Bryt istället ner det till punkter som födelseort, -datum, arbetsort, andra platser och organisationer personen hade koppling till, osv.

Detsamma gäller ämnen – letar du efter information rörande missionärer i Kina? Se först om det finns referenser till olika missionärer i Riksarkivets nationella databas, i litteratur om och av Equmeniakyrkans bildarsamfund, minnesskrifter, tidskrifter, etc. och ta det sedan därifrån.

Vi samarbetar med Riksarkivet som kontinuerligt uppdaterar sin databas allteftersom våra depositioner där blir sökbara. Se först Riksarkivets nationella databas NAD, https://www.nad.riksarkivet.se. För forskare är NAD-databasen ett ovärderligt hjälpmedel, eftersom en stor del av våra arkiv finns på Riksarkivet.  Om något inte finns inlagt i NAD:en är det ändå möjligt att vi har arkiv som inte överförts till Riksarkivet ännu – deras databas visar inte sådant som vi har under arbete.

För släktforskare finns en utmärkt introduktion på Riksarkivets hemsida här.

Lycka till!