Publicerat 

Svarsfördelning

Fråga 1. Inledningen
Fråga 2: Trons grund
Fråga 3: uppdraget
Fråga 4: Dop och nattvard
Fråga 5: Dopet
Fråga 6: Medlemskap och tillhörighet
Fråga 7: Regional närvaro
Kommentarer till stadgar
Vilken fråga saknas?
Övrigt

 

Fråga 1: Inledningen

Inledningen beskriver vad kyrkan är, hur en församling definieras och hur den nya kyrkan bygger på de tre traditioner som de nuvarande kyrkosamfunden representerar.

Instämmer ni i beskrivningen?

Antal svar: 291

Ur kommentarerna:

”Bra skrivet ger en positiv bild.”

”Vi instämmer i beskrivningen. Den har en mycket bra ansats och skapar goda möjligheter för att den nya gemensamma kyrkan att hitta sin identitet.”

”Vi efterlyser mer av visions- och nytänkande. Vi får inte bara bygga på det som varit tidigare.”

”Visionen kan inte vara att vi ska stå i ”tjänst för världen” vi ska stå i ”tjänst för Gud”. Detta tar sig då uttryck i att vi betjänar människorna som finns i världen. Det måste vara en klart evangelisk inriktning i vår vision; Enheten kan inte vara överordnat att följa vår övertygelse och trosförvissning – då är det ingen enhet; I den mån skiljelinjer finns måste det innebära att vi respekterar varandras olikheter men tillåts hålla fast i vår övertygelse och våra uttrycksformer; Vi blir ett när vi är i Kristus såsom Han är i oss, dvs genom överlåtelse till den Helige Ande.”

”…enheten har ett tydligt överordnat värde i förhållande till skiljelinjer.” Vad betyder det? Kan det innebära att bibeln auktoritet ifrågasätts? Kan klassiskt kristna ståndpunkter ändras till det som för dagen råkar vara det politiskt korrekta? ”För evangeliets skull omprövas tidigare synsätt…” Vad menas med ”ompröva”? Innebär det att evangeliet kan åsidosättas? Organisk enhet alltid viktigare än organisatorisk.”

”Vi tycker beskrivningen i alltför stor utsträckning följer en kyrkoordning som skapar hierarkiska former, uppifrån och ner snarare än den djärva, öppna och nytänkande kyrka vi hoppas på.”

”Kyrkan måste i första hand definieras som de människor som finns i kyrkan och inte bara genom att församlingar som organisationer som sluter sig samman. Vi saknar den första paragraf som fanns i arbetsgruppens material med ungefär följande lydelse: ”GF-kyrkan är en gemenskap av människor som bekänner Jesus Kristus som Herre”. Detta bör även återspeglas i hur vi ser på vem som tillhör församlingen och att det handlar om dop och en tydlig bekännelse och överlåtelse till Kristus som Herre och Frälsare. I normalstadgarna bör det därför också betonas att medlemskapet grundas på personlig bekännelse och relation till Jesus. När det gäller möjlighet att motionera till Kyrkokonferensen har detta synsätt få slå igenom då varje enskild medlem ges rätt att skicka motioner. Detta är bra!”

”Som del av Metodistkyrkan i Sverige vill vi starkare betona Kyrkans centrala och dominerande roll över den lokala församlingen. Kyrkosamfundet är inte en gemenskap av församlingar utan församlingarna utgör en del av Kyrkan.”

”Remissmaterialets förankring i den baptistiska traditionen är svårt att se. Vi frågar oss också om vi för enhets skull måste avstå för oss grundläggande saker. Intrycket är att de är för mycket kyrka och för lite församlingsrörelse i remissförslagen. Att församlingen är ”överordnad” samfundet bör framgå tydligare.”

”Uttrycket sakramentens förvaltande bör bytas till ”heliga handlingars” förvaltande.”

”Vi upplever att kyrkan står i centrum för inledningen, och önskar att fokus ligger på Kristus. När det står att kyrkan formas genom Ordets förkunnelse, sakramentens förvaltande och att den inbjuder alla människor att bli Jesu lärjungar, finns en rädsla hos oss att kyrkan inte fokuserar tillräckligt på det uppdrag Jesus gav oss i Matt 28:18-20, utan att det är i sista hand man kommer till det. Vi vill att det ska stå att delarna i kyrkan har som uppdrag att göra Jesus känd, trodd och efterföljd (dvs inte enbart älskad).”

”Det kanske bör förtydligas vad man menar med ”den lilla gruppen”. Den enskilda personen är också representant för Kristus, som det står under Allas tjänst, borde inte det framgå här.”

”På s. 8 är det otydligt uttryckt om det är församlingen eller GF-kyrkan som skall utse ”någon annan” när pastor saknas.”

 

Fråga 2: Trons grund

< Fråga 1: Inledningen Fråga 3: uppdraget >

Trons grund är en kort sammanfattning med hänvisning till Bibeln, de grundläggande ekumeniska trosbekännelserna och de tre kyrkotraditionerna.

Ger avsnittet en tillräckligt bra beskrivning?

Antal svar: 290

Ur kommentarerna:

”Stryk meningar 1 och 2 på rad 1 och 2 i stycke 1. Ersätt med nuvarande text från Metodistkyrkans trosartiklar om Treenigheten. §1 Tro på Treenigheten (Metodistkyrkans Book of Discipline 2009, egen översättning) Det finns bara en sann och levande Gud, evig, utan kropp eller delar, med oändlig makt, vishet och godhet. Skaparen och bevararen av allt som finns, både synligt och osynligt. I Gudomens enhet finns det tre personer, av en substans, kraft och evighet – Fadern, Sonen, den Heliga Anden. – Ersätt orden ”har sin grund” i mening 1, stycke 2, med orden ”har sina ursprung” – Sätt punkt efter ”…Kristus” på rad 2, stycke 2. Lägg till ”Bibeln vittnar om denna tro som även sammanfattas i…” innan orden ”de apostoliska och niecenska trosbekännelserna”. – Byt ut ordet ”spiritualitet” mot ordet ”andlighet””

”Vi skulle vilja byta ut ordet annorlunda mot större. Gud är en, helig och större än allt människan känner till genom sina sinnen.”

”För magert och delvis en upprepning av inledningen! Jämför istället med ”Trons grund och innehåll” i SMK. Nog måste man vara överens om mer än de i princip åtta rader som beskriver trons grund?”

”En mycket bra sammanfattning.”

”Trons grund är vidare att ”Jesus är vägen (dvs enda vägen), sanningen och livet, ingen kommer till Fadern utom genom Jesus”; (ömsesidigt beroende) Varje församling är suverän. Ordet tillsyn byts överallt ut mot ordet Stödja.”

”Det här är för kortfattat. Gemensam grund ska vara den nya grunden, fundamentet, för det nya samfundet. Då måste den innehålla vad vi faktiskt bygger på. Det duger inte med hänvisningar till tre nuvarande samfunds grund utan måste skrivas ut och formuleras (och dessutom: vad gäller om man hittar motsägelser i de tre hänvisade dokumenten?). En grundlig genomarbetning behövs och lägg gärna bibelhänvisningar i den grund vi ska bygga den nya kyrkan på. Det här tycker vi är mycket viktigare än att hålla tidsplanen för det nya samfundet. Formuleringen ”leva evangeliet” uppskattar vi.”

”Man skulle önska att kyrkan vågade ta tydligare ställning i viktiga, och ibland kontroversiella frågor. Som det nu är överlåts väldigt mycket av detta till församlingar, vilket skapar en otydlighet i vad kyrkan står för.”

”När det gäller texten under rubriken ordet (sidan 6) är det mycket bra att ni valt ordalydelsen: Bibeln är Guds ord! Varmt tack!”

”I denna text bör nämnas att Bibeln är vår heliga skrift och därigenom trons viktigaste grundpelare och vårt rättesnöre”

”Vi vill göra ett tillägg på s.5 under rubriken Trons grund rad 6 och önskar att det ska stå ”… har sin grund i den uppståndne Kristus…” istället för ”… har sin grund i Kristus…”. Vi tycker inte att det är tillräckligt tydligt med att bara hänvisa till trosbekännelserna där vi läser om den uppståndne Kristus.”

”Ersätt ordet spiritualitet med andliga inriktningar.”

”Att leva evangeliet” är ett bra uttryck. Det är viktigare att betona att Bibeln är grund för vår tro än bekännelseskrifter och traditioner. Det är också bra att det står att varje människa har en personlig relation till Gud.”


Fråga 3: Uppdraget

<  Fråga 2: Trons grund Fråga 4: Dop och nattvard >

Kyrkans uppdrag är kortfattat beskrivet under rubriken Uppdraget. GF-kyrkan kommer att fortsätta forma sitt uppdrag, relevant för varje tid, men tar sin utgångspunkt i denna beskrivning.

Kan beskrivningen tjäna som riktningsvisare för GF-kyrkan?

Antal svar: 285

Ur kommentarerna:

”Uttrycket ”göra människor till Kristi lärjungar” är bra och rymmer det vi vill ha med, men behöver förtydligas. Vi inte bara ”gestaltar en tro” som kyrka. Vi vill tydligare säga att vi inbjuder människor till omvändelse och tro. Det är ord som beskriver vad våra tre samfund har haft som mål från början.”

”Vi undrar hur samarbetet med Equmenia kommer att ske / utvecklas.”

”Vi saknar kärnbudskapet. Håll er till missionsbefallningen.”

”Vi vill gärna ha med formuleringen från Missionskyrkans Trons grund och innehåll, ”tron förändrar livet, trons liv förändrar världen”.”

”Mission är en central del i vår verksamhet, Internationellt men också nationellt med ett brett arbetssätt. Vi tycker det är viktigt att arbetet med integrationen mellan nationell och internationell mission pågår. Detta önskar vi blir tydligt i uppdraget. Vidare undrar vi hur missionsarbetet kommer att se ut i framtiden? Blir det ev. neddragningar? Vi vill se en utarbetad plan för hur missionsarbetet kommer att se ut, både i utlandet och i Sverige.”

”Glöm inte bort att vara tydliga med det diakonala, att synliggöra det diakonala uppdraget. Sista stycket om barn och unga kan tydliggöras och exemplifieras, eller annars tas bort helt. Ett annat tips är att ta en titt på Svenska Kyrkans församlingsordning som delar in uppdraget i fyra områden; gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.”

”Vi uppskattar särskilt skrivningarna om att barn och ungdomar har en framträdande plats i GF-kyrkan, att GF-kyrkans uppdrag anpassas efter den tid vi lever i samt att uppdraget utvecklas fortsättningsvis.”

”Det uttrycks mycket gott om missionen, bra formulerat!”

”Bra formulerat att det är ett uppdrag med utmaningar. Men undrar varför man särskilt nämner barn och unga är inte alla lika viktiga?”

”Texten bör förstärkas med ord som andliga nådegåvor, nåd, uppståndelse,Helig Ande, fördjupelse, andlig tillväxt, helgelse.”

”I kyrkans uppdrag enligt missionsbefallningen ingår dopet och därför anser vi att dopet bör nämnas i texten på s.6 under rubriken Uppdraget.”

”Stryk allt utom första meningen som är en bra riktningsvisare för GF. Kyrkans och församlingens uppgift är att göra människor till Jesu Kristi lärjungar och därmed förändra världen. Kommentar: Vi anser att man skall förtydliga de diakonala uppdraget. Här vill vi att man konkretisera vårt uppdrag med de tankar som finns i Metodistkyrkans sociala principer.”

”Vi efterlyser mer visionära tankar. Den missionella kyrkan behöver utmana en traditionell missionssyn. Församlingsplantering och pionjärskap saknas helt i skrivningen, vilket vi finner olyckligt.”

”Det man möjligen kan sakna i detta sammanhang är tydligare fokus på evangelisationen och att kyrkan också växer genom att nya församlingar startas.”


Fråga 4: Dop och nattvard

<Fråga 3: uppdragetFråga 5: Dopet >

Frågan om hur dop och nattvard, sakrament, skall hanteras beskrivs i förslaget till Gemensam grund. Av texten framgår att pastor som regel delar sakramenten och att, när pastor saknas, församlingen kan välja och avskilja någon annan för det uppdraget.

Kan denna ordning tillämpas i GF-kyrkan?

Antal svar: 258

Ur kommentarerna:

”I andra stycket ”Sakramenten …. , Texten borde förtydligas så att nattvard och dop sker under ordinerad pastors ansvar men att möjlighet finns precis som idag att andra personer i församlingen kan utföra dessa tjänster utan att vara avskilda. Vi anser att Svenska Missionskyrkans nuvarande ordning är mycket bra.”

”Vi menar att det är mycket viktigt att texten förblir som den står, framförallt gällande nattvarden och Jesus närvaro. Vi vill att det förtydligas att endast i nödfall kan nattvard förvaltas av annan än pastor.”

”Sakramenten skall förvaltas av kyrkan och församlingen under den ordinerade pastorns ansvar.  Vi anser att lekmän också ska kunna dela ut sakramenten så länge det sker i enlighet med den lokala församlingens stadgar och ordningar.”

”Det stämmer i stora drag med församlingens praxis. Som baptister kan vi känna oss lite främmande för vissa sätt att utrycka sig (sakrament) och vikten av den ordinerade tjänsten, men vi kan inte se att detta är mot Bibeln och väl fungerande tradition. Viktigt är dock att det lokalt finns god följsamhet för t.ex. att fira nattvard i bönegruppen om det sker i ordning och reda och med församlingens tillåtelse.”

”Skrivningen om vilken syn vi har på dopet är inte riktigt klar. Om enskild medlem önskar döpa sig trots att denne är döpt som barn så menar vi kan inte församlingen hindra det utan bör följa den enskildes vilja. Detta har inget med att man förkastar föräldrarnas barndop eller en enskild pastors övertygelse att det första dopet skulle ”gälla”. Gärna dopförnyelse och dopbekräftelse men för den som börjar om sitt kristna liv kan dopet vara en viktig handling på det personliga planet.”

”Idag görs ofta en skillnad på dopet och nattvarden som sakrament. Nattvarden kan ges av lekmän medan det vid dop bör finnas en pastor med. Det är viktigt att vi förblir en lekmannakyrka. Hur blir samarbetet med Svenska kyrkan angående nattvarden? Vilka kan avskiljas för uppdraget och när kan man göra det? Hur blir det vid läger, bönegrupper etc där det inte alltid finns en pastor eller avskiljda med? Vi vill att en pastor förättar dop, men vid nattvarden är det kanske inte lika nödvändigt.”

”Står inte i Bibeln att en pastor måste vara med. Nattvarden delades ut i hemmen. Vad är skillnaden mellan dopbekräftelse och dopförnyelse? Det behövs en förklaring till vad orden innebär.”

”Pastorn delar ”som regel” sakramenten. Det är dock viktigt att man inte sätter upp ett regelverk som försvårar att nattvarden kan firas i församlingen, jfr. Apg. 2:46.”

”Vi tycker att det var en mycket bra beskrivning av det som skulle kunna bli svårt.”

”Denna ordning kan inte tillämpas. Begreppet sakrament är helt främmande för vår tradition. I stället bör ordet nådemedel användas. Det har heller ingen bibelförankring. De förvaltas enbart av församlingen. Det är viktigt att slå vakt om lekmannatraditionen och lekmannaansvaret i församlingarna. Vår uppfattning och erfarenhet är att det vitaliserar församlingslivet. Det innebär inte att pastorns roll förminskas. Den är viktig men lekmannarollen måste lyftas fram. Detta gäller allrahelst nu med svårigheter att rekrytera pastorer till församlingarna. Lekmän måste kunna väljas och avskiljas av församlingen för olika arbetsuppgifter även när församlingen har pastor.”

 

Fråga 5: Dopet

< Fråga 4: Dop och nattvard Fråga 6: Medlemskap och tillhörighet >

De tre kyrkosamfunden har olika traditioner beträffande dopet. I Gemensam grund beskrivs dopet och hur de olika traditionerna kan rymmas inom GF-kyrkan.

Instämmer ni i beskrivningen?

Antal svar: 283

Ur kommentarerna:

”Det är av stor vikt att visa respekt för de individer som kommit till tro och läser i Bibeln om dop efter tro och vill lyda Bibeln, oavsett om föräldrarna bar fram henne till dop som spädbarn. Respekt för individens läsning av Bibeln måste vara i centrum, inte samfundspolitik.”

”Bra med meningen om lokal tillämpning! Den bör framgå tydligt. Innebörden av dopbekräftelse och dopförnyelse bör förtydligas. Omsorgen om den enskilda människan måste stå över regler t.ex. den som inte ser sitt barndop som ett dop och ej heller kan bejaka dopbekräftelsen ska kunna döpas som troende – själavård.”

”Det är av stor vikt att visa respekt för de individer som kommit till tro och läser i Bibeln om dop efter tro och vill lyda Bibeln, oavsett om föräldrarna bar fram henne till dop som spädbarn. Respekt för individens läsning av Bibeln måste vara i centrum, inte samfundspolitik. Det måste vara möjligt att ha en troendedöpande övertygelse och praktik.”

”En önskan om troendedop som egen viljeyttring (så kallat omdop) skall beviljas.”

”Texten om dopet är bra och öppnar för olika tillämpning med respekt för olika dopsyn. Formuleringen ”utifrån församlingens lokala tillämpning” är bra och bör tillämpas på flera områden för att behålla bredd och mångfald i GF – kyrkan Vi tolkar denna skrivning som att det vid speciella omständigheter är möjligt/tillåtet att döpa en barndöpt person. Klargörande tack. Vi respekterar en persons bekännelse till sitt eget barndop och man kan bli medlem i vår församling på dessa premisser, men vi menar att möjligheten till s.k. ”omdop” måste finnas.”

”Vi vill INTE begränsa den mångfald i dopfrågan församlingen har idag. Hos oss ryms barndop, vuxendop samt vuxendop där man av samvetsskäl inte kan betrakta sitt barndop som ett dop. Viktigt att uttrycken ”dopbekräftelse” och ”dopförnyelse” tydligt definieras. Vi är inte redo att splittra församlingen i denna fråga nu på 2010-talet. Fråga: Om vi inte omfattar samma dopsyn som den nya GF-kyrkan, kan vi då vara anslutna till denna?”

”Vi anser att dopet inte ska vara ett krav för medlemskap. Det ska gå att vara medlem fast man inte är döpt. Risken med föreslagna formulering är att de som inte är barndöpta kommer att känna sig utanför eftersom de bara kan vara i tillhöriggruppen. Föräldrarnas val påverkar om jag kan bli medlem eller inte. Formuleringen i remissen ang välkomnande som medlem; bekänner sin tro på Jesus Kristus, är återigen en för svag formulering. Ändra till; bekänner sin tro på Jesus Kristus som Herre och Frälsare.”

”Doplärorna är två och ska leva sida vid sida i GF-kyrkan enligt vår uppfattning. Även den som döpts enligt ”kyrkans bekännelse” inom eller utanför GF-kyrkans sammanhang ska kunna döpas ”på egen bekännelse”. Dopbekräftelse och Dopförnyelse är begrepp som kräver förklaring för att vara meningsfulla att ha med i texten. Församlingarnas självständighet bör lyftas fram i samband med dopfrågan.”

”Vi vill ha ett förtydligande av innebörden av dopförnyelse och dopbekräftelse. Vad är skillnaden? Dessutom kan texten ge intrycket att dopet även vid barndop är ett tecken på syndernas förlåtelse vilket rimmar illa med Metodistkyrkans syn på barnen.”

”Ja det är bra beskrivet – där både troendedop och barndop kan rymmas med ömsesidig respekt.”

”Oklart om beskrivningen rymmer den baptistiska dopsynen i alla dess aspekter. Viktigt att betona att vi praktiserar ett dop, men olika dopformer.”

”Naturligt för kristen tro är att man är döpt, när man är medlem. Men vi ställer inte det kravet för medlemskap. Ett beslut mellan Gud och individen.”

”Dopet är ett till sitt innehåll men kan ske på olika sätt. Vi har stor respekt för barndopet, men tillämpar i församlingen barnvälsignelse. Här behövs mycket mer av samtal och en uttalad tydlighet i detta.”

 

Fråga 6: Medlemskap och tillhörighet

< Fråga 5: DopetFråga 7: Regional närvaro >

Tro och dop hör samman. Medlemmar och tillhöriga delar ansvaret i församlingen, och har räckvidd i hela kyrkan. Tillhöriga kan ses som ett första steg in i medlemskap och är ett nytt begrepp.

Skall GF-kyrkan rymma möjligheten att vara tillhörig respektive medlem?

Antal svar: 268

Ur kommentarerna:

”Vi anser att begreppet tillhörig skall tas bort, det tillför inte något men ger en massa extra arbete. Det måste åligga varje församling att ha ansvar för barnen, församlingens vänner,   betjänade etc. Första stycket bra. Andra stycket bort. Tredje stycket ändras till; Medlemskap i en församling har giltighet i hela kyrkan. Alla texter med tillhörighet i materialet tas bort.”

”Bra tänkt men kan bli krångligt administrativt”

”Det är viktigt att bli medlem genom att bekänna Jesus som ”Herre och Frälsare.” ”Frälsare” betonar syndernas förlåtelse och den eviga räddningen. ”Herre” är en biblisk term som signalerar efterföljelse och lärjungaskap. Det är ett förtydligande som gör vår hållning klarare. Medlemskap som bygger på den bekännelsen måste vara i centrum i församlingarna. Det finns ingen anledning att avstå denna väl förankrade formulering i vår historia. För barndöpta och barnvälsignade har vi som församling lovat att be och ta ansvar för kristen fostran. Det är viktigt och bör betonas och utvecklas. Vi upplever det i vår församling naturligare att betona det ansvaret utan att koppla det till ett nytt formellt begrepp. Vi vill undvika så mycket som möjligt av registrering och listor. Det frågas också om denna idé egentligen har med ekonomi att göra än vård om församlingens närstående? Om detta ändå skulle genomföras är vi frågande till ordet ”tillhörig”. Det kan uppfattas som starkare än ”medlem”. Svenska kyrkan använder ju ordet i en starkare mening. Ett bättre ord vore i så fall att föredra.”

”Detta är en mycket viktig och tung fråga och har varit högprioriterad i vårt remissarbete. Vi är övertygade om att med två begrepp finns en stor risk för ett ”A- och ett B-lag”. Det finns i församlingen företrädare för båda ordvalen,dock är man ense om att enbart ett begrepp ska gälla.”

”Vi reser ett litet frågetecken mot dopkravet för medlemskap. Vi anser att det fortsatt skall vara ett erbjudande och inte ett krav för medlemskap. Vi anser att det kan finnas skäl till att barn som döps eller välsignas i församlingen registreras och följs upp och då registreras som ”tillhörig”. Vi anser dock inte att det är något som skall erbjudas som ett alternativ till medlemskap för den som inte är mogen för dopet eller anser att ett dop inte är nödvändigt. Vi behöver inte två typer av medlemskap.”

”Bra ur barnens synvinkel och att församlingen ansvarar för uppföljning. Det finns redan ”tillhöriga” i vår församling, men vi har inte använt ordet. Vår församling välkomnar idag som medlem även var och en som bekänner sin tro på Jesus Kristus, därför finns tveksamhet om dopet som medlemsgrundande.”

”Tillhörighetsbegreppet fyller ett behov.”

”I Metodistkyrkan har vi idag ett medlemsbegrepp som framför allt öppnar sig mot de döpta barnen genom begreppet döpt medlem. Barnet som blivit upptagen i den globala kyrkan växer i tro och mognad och kan sedan bekräfta sitt dop och bli en bekännande medlem. Principen är att den unge tillfrågas och normalt senast från arton års ålder antingen blir bekännande medlem eller avförs från listan över döpt medlem. Remissen föreslår en liknande modell med tillhörig respektive medlem. Vi är inte rädda för ett tvådelat medlemskap men menar att det ska betonas, också för en vuxen tillhörig, att vi betraktar det som ett steg till medlemskap, allt för att förhindra en känsla av olika nivåer på medlemskapet.”

”Vi förstår brottningskampen med medlemsbegreppet, men tror att kyrkan behöver bearbeta det i en frihetlig, generös riktning snarare än att tillskapa ytterligare ett begrepp som snarare försnävar än öppnar upp enligt vår uppfattning.”

”Om det ska finnas någon vits med uppdelning tillhörighet och medlemskap måste det finnas riktlinjer för en medveten undervisning.Dvs. inte bara inbjudan till medlemskap utan undervisning…. Vi önskar också ett bättre ord än tillhörig, tyvärr har vi i dagsläget inget bättre förslag.”

”Det är svårt att finna någon biblisk förankring för två olika typer av medlemskap. Vi föreslår att det enbart finns ett medlemskap.”

”Vi gillar inte begreppet tillhörig. Risk för ett A o B lag. Medlem på trons grund bör vara tillräckligt.”

”Vi anser att det blir förvillande. Varför blir ett barn som döps inte medlem när dop och medlemskap hör ihop? Vad blir människor som inte vill räknas som tillhöriga med deltar i församlingens verksamhet varje vecka? Ska det bara vara barn som räknas som tillhöriga? Vilket ansvar har en tillhörig? Kan en tillhörig uteslutas?”

 

Fråga 7: Regional närvaro

< Fråga 6: Medlemskap och tillhörighetStadgar >

I förslag till stadgar föreslås en regional närvaro. Det led av förtroendevalda som finns i nuvarande distriktsorganisationer är borttaget.

Finns det behov av en regional närvaro, sådan den är beskriven?

Antal svar: 235

Ur kommentarerna:

”Vi ser ett stort behov av regional närvaro. Vi ser också att distrikten i viss mån spelat ut sin roll. Av vikt är att regionerna inte blir större än att den biträdande kyrkoledaren blir någorlunda nära församlingarna.”

”Vårt förslag är att istället för fasta regioner kan bitr. kyrkoledare placeras på olika ställen i Sverige och bilda nätverk för att man lättare ska kunna ge stöd och hjälp där det verkligen behövs. Ett ex. är när dist.förest. i Södra Götaland var sjukskriven under en längre tid, så hade det gått lättare att göra en insats, under den tiden. Vi tror inte på några fasta gränser därför att det ska vara lättare att kunna samverka i hela Sverige och ge stöd under en viss tid där det behövs.”

”Vi vill ha regioner och vi vill kunna påverka deras indelning. Storstadsregioner bör vara för sig och landsbygdsregioner för sig. Vi vill också att de besök som görs från regionerna skall vara kostnadsfria då någon kommer till församlingarna och att det i stället skall vara betalt i förväg månadsvis.”

”Vi önskar behålla distrikt på ett liknande sätt som Missionskyrkan har nu. I Östra Götaland finns en väl fungerande distriktsorganisation som fyller en viktig funktion.”

”Nuvarande distriktsnivå med ombud känns idag överflödig.”

”Vi anser att det är viktigt att regionerna inte blir för stora. Det är en fördel om vi slipper en nivå med styrelse, årsmöte osv. men det är samtidigt viktigt att inte den regionala närvaron styrs från Stockholm utan från regionen. Det är en stor fördel om regionala närvaron kan dela lokal m.m. med andra t ex Bilda…”

”Vi vill inte ha en toppstyrd kyrka, men en kostnadseffektiv organisation där demokratin inte sätts ur spel. Hur blir det med distriktets gårdar?”

”Tveksamma till regionsindelning. I framtidens kyrka kommer nätverk att bildas utifrån intresse och behov. Kunskapsbanker kan finnas t.ex. vid Folkhögskolor eller på riksnivå. Är också tveksamma till behovet at biträdande kyrkoledare.”

”Det finns en oro hos oss i norr att regionen kommer att bli för stor till ytan och därmed försämra känslan av samhörighet samt möjligheten att samarbeta.”

”Använd Östra Götalands distrikt som förebild. En fantastisk källa till stöttning, utbildning, samverkan och inspiration.”

”Vi behöver ett mellanled för närheten och för demokratin. Vi upplever annars att det blir toppstyrt.”

Kommentarer till stadgar

< Fråga 7: Regional närvaroVilken fråga saknas? >

Ur kommentarerna:

”(Kyrkokonferensen § 5 sidan 11) Vi anser att det räcker att ha Kyrkokonferens vartannat år bl.a. för att minska kyrkans kostnader, och få lite längre arbetstid mellan konferenserna. Detta system har studieförbundet  Bilda och det fungerar alldeles utmärkt. Däremot kanske man bör göra en ekonomisk revision varje år och redovisa denna före församlingarna. Det är för kort tid för församlingarna att hinna förbereda sig inför kyrkokonferensen när handlingarna kommer så sent som en månad före kyrkokonferensen. Det måste vara minst 2 månader före. (Motion till kyrkokonferensen § 7 sid. 12) Det är inte genomförbart att enskilda medlemmar kan skicka in motioner till Kyrkokonferensen. Medlemsförslag bör gå igenom den egna församlingen (Kyrkostyrelsen § 9 på sidan 13) Vi anser att förslaget på 10 medlemmar i kyrkostyrelsen är alldeles för lite. Antalet ledamöter i kyrkostyrelsen bör vara minst 16 personer. Med anledning av detta måste  en del andra texter justeras som har med detta att göra. Det bör även ändras i pkt. 3 § 11 på sidan 14. (Räkenskaper och revision § 18 sid 16) Vi anser att det är mycket bra att räkenskapsåret är samma som kalenderår. (Tillhörighet § 3 sidan 19) Ta bort hela denna paragraf från normalstadgar för församling. Se vårt svar om samma sak på sidan 7.”

”§ 9.1 Antalet ledamöter ( 10) anser vi vara otillräckligt. detta med hänsyn till geografisk spridning och behovet av bred kompetens i styrelsen. Antalet ledmamöter böra vara udda( 15) § 9.3 Skrivningen om kyrkostyrelsens beslutsrätt över GF kyrkans fasta egendom ger styrelsen allt för stor makt. I övrigt tillstyrker vi remissens förslag till stadgar gör GF-kyrkan och normalstadgar för församling. Dockmed undantag för de ställningstaganden vi gjort från TRONS GRUND och som kopplas till skrivningar i stadgar.”

”Att församling, som så önskar, kan anta lokal församlingsordning, är viktigt för den lokala friheten och för lokal ekumenik. Vi är lite främmande när man talar om församlingskonferens osv. istället för församlingsmöte, men inser att det bör kunna fixas lokalt med en lokal församlingsordning.”

”Vi sympatiserar med förslaget som helhet. Det var enkelt, kortfattat och tydligt skrivet. Men vi undrar vad §15 punkt 3 på s. 23 kommer att innebära i praktiken?”

”Stadgar för GF-kyrkan §3 Diakonia bör finnas med som ekumenisk partner – Är en kyrkostyrelse på 10 personer tillräckligt många? Normalstadgar för församling §2 Se kommentar till fråga 6, om melemskap och tillhörighet §4.2 1/10 kan bli knepigt i en liten församling § 11 Valberedning – det kan bli svårt att få det att fungera i en liten församling §7.17 Är anmälan det ord som equmenia använder? Om inte bör det bytas ut – Använd orden församlingsmöte och årsmöte! Kallelsetiden är för lång, liksom tid för utlämning av handlingar. – Församlingsföreståndare/ordinerad pastor har genomgående fått för stor roll gentemot den lokala församlingen och dess medlemmar samt gentemot andra tjänster t.ex. diakoner.”

”Normalstadgarna för församling § 2: Orden ”är döpt” ska utgå. Dessutom kan ”bekänner sin tro” ersättas med ”vill tro”. Vi vill också att medlemskriteriet ”egen bekännelse” gäller även för barn. Stadgar för GF-kyrkan § 13: Vi föreslår att den nya kyrkan leds med delat ledarskap av en man och en kvinna. § 13 får anpassas till denna ändring.”

”Att kunna lägga in enskilda motioner stryckes.”

”Vi sympatiserar med förslaget som helhet förutom när det gäller §10. Vi har frågor kring begreppet församlingsföreståndare. Hur självständigt kan han/hon agera, har han/hon rösträtt i församlingsstyrelsen, kan församlingsföreståndaren ”på eget bevåg” företräda församlingen? Vi anser att uppdraget är oklart som det är beskrivet nu. §10 punkt 4. Vem kan utses till vice församlingsföreståndare och vilken typ av uppgifter avses? En medlem bifogar följande om begreppet församlingsledare: Normalstadgar för församling, § 10 Församlingsföreståndare Begreppet föreståndare eller församlingsföreståndare förekommer knappast inom Metodistkyrkan eller Baptistkyrkan. Pastors uppgift är i Metodistkyrkan bl a ”att utöva pastoralt ledarskap över församlingens lärjungatjänster”. Uppgiften att företräda, vara ombud eller representant för församlingen gäller vanligen endast den andliga verksamheten och motsvarar närmast begreppet språkrör eller talesman. En ideell förening har rätt att utse verkställande direktör eller vanligen director eller föreståndare som enligt styrelsens anvisningar kan fatta självständiga beslut avseende föreningen på samma sätt som i en ekonomisk förening, där man i vissa fall måste ha verkställande direktör (vid 200 eller fler medlemmar). Det finns pastorer som är föreståndare i en del församlingar inom andra samfund där man arbetar som i en ekonomisk förening enligt det föregående. Detta är ingen önskvärd lösning för en församling som ”är självständig och ansvarig för sin egen verksamhet, organisation och förvaltning” även om det finns koppling till blivande samfund med mer eller mindre hierarkisk uppbyggnad. Ordet föreståndare betecknar i ordböcker ofta chef, direktör eller motsvarande chefspersoner med koppling mot ekonomisk förening. Det blir tydligare kommunikation om bara ordet pastor används för uppgiften i församlingen. Begreppet föreståndare är inte konsekvent benämning m h t föreslagna stadgar för GF-kyrkan. Där används ordet ”kyrkoledare” för samfundets, d v kyrkans andliga ledare. Då blir den korrekta benämningen för församlingens motsvarande tjänst, (förste) pastorn, församlingsledare. Detta begrepp passar även för församling utan egen pastor om man valt särskild ledare. Ordet pastor är dock mera tydligt ord än de andra ovan diskuterade begreppen.”

”Vi håller med om det mesta, men vill att begreppet ”tillhörighet” slopas.”

”I stadgarna skriver man om församlingskonferens och årskonferens. Vi tycker det är enklare att tala om församlingsmöte och församlingens årsmöte och vill kunna använda dessa enämningar istället”

”Det känns fel att skriva stadgar först och sen forma verksamheten efter dem.”

Vilken fråga saknas?

< StadgarÖvrigt >

Ur kommentarerna:

”a. Sociala principer Vi vill att Metodistkyrkan Sociala Principer läggs till Remissen b. Lokalpastorer Vi vill att begreppet ”Lokalpastor” som finns i dagens Metodistkyrka inkluderas i Remissen c. Helgelsen Vi vill att följande finns med som ett seperat stycke i ”Trons grund”: §26 Angående Helgelsen (Metodistkyrkans Book of Discipline 2009, egen översättning) Helgelse är en förnyelse av vår fallna människonatur av den Heliga Ande, mottagen genom/i tro på Jesus Kristus vars försoningsblod renar från all synd: genom vilket vi inte bara är räddade från syndens skuld utan är också renade/tvättade från dess [syndens] förorening(ar) och makt och är därigenom utrustade att av nåd älska Gud med hela vårt hjärta och att fullkomligt vandra/leva i Hans heliga bud/lagar. d. Jesus Vi vill att följande text läggs till Remissen i del ”Trons grund” §2 Ordet, Guds son, som blev sann människa (Metodistkyrkans Book of Discipline 2009, egen översättning) Sonen, som är Faderns Ord, sann och densamme Gud, av samma substans/essens som Fadern, tog en människas natur i moderlivet hos den välsignade Oskulden, Maria, så att två hela och fullkomliga naturer/essenser (dvs. Gudomen och Människoväsendet) blev förenade tillsamman i en person: aldrig att bli separerade utan en Kristus, sann Gud och sann människa. Som i sanning led, korsfästes, dog och begraven för att återförena Faderna med oss och för att bli ett offer inte bara för arvssynden utan även för verkliga/aktuella synder för människor. §3 Kristus uppståndelse (Metodistkyrkans Book of Discipline 2009, egen översättning) Kristus uppsteg verkligen från dom döda och återtog sin kropp med alla dess attribut som sann människokropp och i denna kropp uppsteg [han] till himlen och sitter där tills han kommer igen för att döma alla människor på den yttersta dagen.”

”Som vi har angett i våra svar saknas ett småförsamlingsperspektiv och en församlingsråd/äldsterådfunktion i lokalförsamlingsstadgarna.”

”Vi anser att skrivningarna bör breddas så det passar bättre till församlingar som likt vår är ansluten även till annat samfund som inte är i GF. Frågan saknas helt i remissmaterialet. En pastor i annat samfund med likvärdig utbildning ska kunna godkännas utan extra utbildning inom GF. Dessa frågor är viktiga inte minst för att ej skapa önödig polarisering framför allt lokalt med tanke på hur kyrkokartan ser ut idag.”

”Namnet Samfundskyrkan är inte bra. Finansiering av det centrala arbetet via medlemsavgifter eller via offer? Kan man tänka sig regional eller subregional anställning av pastorer och diakoner? Fördelar skulle vara mindre utsatt situation för anställda och en ökad möjlighet till kollegial samverkan och differentiering inom en personalgrupp.”

”I ”Informations” delen talas om ”Demokratiutveckling”. Vi anser att förslaget har stora brister vad gäller demokrati. Det känns snarare som en försvagning framförallt genom en möjlig ”toppstyrning” av kyrkostyrelsen. En man en röst är ett ”heligt” demokratibegrepp och utvecklingen parallellt med övriga folkrörelser är en viktig del av vår historia. Den ”administration” som krävs i en föreningsdemokrati är en garant för just demokratin.”

”Frågan om konfirmation, hur ser de olika församlingarna på det? Namnfrågan. Vi föreslår Svenska Frikyrkan.”

”VAD SKA KYRKAN HETA? Vårt Svar: Equmenia och som en följd därav blir equmenia belagt med tillägget equmenia-ung.”

”Vi vill ha mer av förnyelse i förslaget. Här menar vi bl.a. att fastighetsägandet borde kunna vara ett gemensamt ansvar i den nya kyrkan t.ex. genom bidrag till fastigheterna uträknat per medlem i församlingen. Centralt anställda pastorer, vilket möjliggör satsningar på pastorer i små församlingar i expansiva områden. Mera inriktning på en socialt/diakonalt arbetande kyrka. Frågan om utveckling av mångfalden saknas. Den nya kyrkan bör vara en föregångare vad gäller mångfald och likabehandling av ålder, kön, sexuell läggning, etnicitet och funktionshinder. Detta är ju också en lagstadgad arbetslivsfråga som man inte kan bortse ifrån.”

”Var finns frågan om äktenskap och vigselrätt?”

”Vem/vilka godkänner att en församling säljer sin kyrkofastighet? Har församlingen själv bestämmanderätt eller ligger det på kyrkostyrelsen? En medlem framför önskemål om att riksevangelister ska finnas även fortsättningsvis? Finns det tankar om detta?”

”Vi anser att hela remissen andas överförmynderi. Ord som ”tillsyn” och ”vakar över” får oss mer att tänka på myndighet än kyrka. Bättre kanske att använda ord som ”omsorg””

”Kan ni finna att detta material ger oss en ny kyrka? Vilket är ert svar? Nej, det vi ser påminner väldigt mycket om gamla strukturer och organisation från ett klart kongregationalistiskt perspektiv. Vi hade önskat att man vågat tänka mer nytt och framför allt att den nya kyrkan skulle föra oss samman från olika traditioner till något som verkligen upplevs gemensamt. Tyvärr lämnas väldigt mycket till lokala överväganden som gör att det blir svårt att finna en gemensam linje för en ny kyrka.”

”Namnförslag på nya kyrkan. Vi vill framföra: PILGRIMSKYRKAN, som pekar på att vi är ett folk på väg!”

”Det diakonala perspektivet är alldeles för svagt. Vi saknar behandling av frågan om ekumenik och samarbeten med andra samfund på lokal nivå.”

”Ordet Det står: Bibeln är Guds ord Vårt förslag: Bibeln är helig skrift i vilken människors möte med den heliga återges och ställer oss inför Guds tilltal och kallelse. Synen på bibeln att den är Guds ord kan leda till bokstavstolkning och därmed fundamentalism. Vi är noga med att var och en har rätt att tolka bibeln. (Vi vill slå vakt om det allmänna prästadömet) Det står Var och en som möter Ordet men vårt förslag är Var och en som läser bibeln…”

”Hur ska kontakterna ske med missionsländerna? Hur sker förmedling av gåvor till dessa?”

”Namnfrågan??? Vårt uppdrag(mission) är viktigt när det gäller namnet. Nya Missionskyrkan eller Evangeliska Missionskyrkan skulle vara tänkbara namn förslag.”

< StadgarÖvrigt >

 

Övrigt

< Vilken fråga saknas?

Ur kommentarerna:

”Allmän kommentar om Trons Grund/Teologin: Som konstituerande text bör detta stycke vara mycket mer omfattande så att vi inte antar att vi har samma grund och tro, samt för att vara tydliga mot vår omvärld och andra kyrkor vilken tro vi står för. Alltså, inkludera hela vår teologi/grund och inte bara vissa delar. Kommentar till Ömsesidigt beroende (grön sektion) – Ersätt orden ”kärlek till de svaga” på rad tre, stycke 1 med orden ”kärlek till vår nästa” – Förtydliga och gör mer konkret vad som menas med tillsyn, t.ex. gällande tanken att om alla har tillsyn om varandra är det osäkert om det egentligen förekommer någon tillsyn. Kommentar till Ordet (grön sektion) – Byt ut rubriken ”Ordet” mot ”Bibeln-Den Heliga Skrift” – Ersätt genomgående ordet ”Ordet” med ”Bibeln” eller ”Bibelordet”. Kommentar till Församlingen (grön sektion) – Lägg till på rad 1, stycke 2 orden ”[formas] av den Heliga Ande genom de människor som är delaktiga…” Kommentar till Tjänst (grön sektion) – Under rubrik ”Diakon” och ”Pastor” bör tystnadslöftet vara detsamma (på rad 3 i resp. Stycke) eller klargjort varför de är olika om så krävs.”

”Vår allmänna hållning: Vi anser att remissmaterialets skrivningar kring Gemensam grund och förslag till stadgar för GF-kyrkan och normalstadgar för församling utgör en god grund för att bygga den nya gemensamma kyrkan. Vi ser hoppfullt på en gemensam framtid och välkomnar den. De synpunkter vi lämnat har sin grund i att vi inte kan tänka oss att överge den kongregationalistiska samfundssynen. Det finns skrivningar i remissmatertalet som pekar mot en mer toppstyrd kyrka.Detta måste uppmärksammas och bearbetas inför kommande beslut. Sker detta ser vi med optimism och glädje fram emot att bli en församling i den nya gemensamma kyrkan.”

”Vi ser i remissen ett slags förkyrkligande, samtidigt så tror vi att det kan vara rätt i den situation som samfundet befinner sig i. Vi ser gärna generellt en större betoning på den lokala församlingen. Skrivelsen får i sin slutgiltiga form gärna dofta mer tro och Bibel och mindre kanslisvenska.”

”Namnförslag till kyrknamn Visionskyrkan Förbundskyrkan.”

”1. Remisstiden är mycket kort, eftersom juni-augusti i princip inte kan räknas som remisstid. 2. Textmaterialet är magert jämfört med motsvarande dokument som finns i Missionskyrkan idag. 3. Det finns för många avsnitt där inga frågor ställs alls. 4. Enkätens svarsalternativ är för få för att kunna ge en rimlig spegling av vad församlingarna tycker.”

”SLUTSATS= Remissen är ett bra grundmaterial och det är höga ambitioner som anges. Det finns emellertid brister som är allvarliga och förhoppningsvis leder remissomgången till en revidering som kan ligga till grund för ett konstruktivt fortsatt arbete. Hemsjö missionsförsamling anser som helhet att det är positivt med att vi har kommit så långt att vi har enats om en Gemensam Framtid och en ny Gemensam Kyrka. Vi ser framemot det fortsatta samarbetet i vår nya Ekumeniska Fria Kyrka för Alla!”

”Vårt förslag på namn på den nya kyrkan är Missionskyrkan.”

”Vi ser fram emot den nya kyrkan. Viktigt att också bygga den nerifrån och upp utifrån de lokala församlingarnas behov och inte bara uppifrån och ner utifrån ett organisationsperspektiv. Nyckelordet måste vara samverkan och inte styrning.”

”Vi förutsätter att församlingar har möjlighet att tillhöra flera samfund/kyrkor. Vi förutsätter att den lokala- församlingens nuvarande stadgar, församlingsordning och organisationsmodell får gälla. Vilken roll har kyrkan över församlingen? Självständiga församlingar – toppstyrning via ämbetsmannakyrka? För mycket sakrament, för lite nådemedel.”

”Stycket ”Ömsesidigt beroende” upplevs som otydligt, oklart med svåra och långa meningar. Överhuvudtaget kan man få fram budskapet tydligare om man delar upp de ofta förekommande långa meningarna i flera korta. Vi i Rotebrokyrkan tycker att, av de namnförslag som har funnits är Equmenia det bästa.”

”(Gårdar) En viktig fråga är hur alla gårdar skall ägas och förvaltas. Om detta nämns inget i remissen och dessa ägs idag i många fall av distriktsorganisationen. Här är det framtida ägandet viktigt och för att gårdarna skall kunna drivas vidare krävs ett regionalt engagemang. GF kyrkan måste omedelbart ta tag i frågan om hur distrikten som juridisk person skall fungera i övergången till den nya kyrkan. Det är inte minst viktigt att skapa klarhet i detta med tanke på den distriktspersonal som just nu undrar över framtiden. Om inte det blir klarhet snarast finns risken att personalen söker sig till andra tjänster och att det till slut inte finns några som kan fortsätta arbetet i en ny kyrka eller avveckla det om så blir fallet.  (Samarbete med Svenska Kyrkan) Idag har vi ett nära samarbete med Svenska Kyrkan. I Stenungsund har vi lokala avtal och ett värdefullt arbete tillsammans i Kyrka arbetsliv, andakter, gudstjänster, kulturarrangemang, familjescout mm. Vi anser det mycket viktigt att den nya GF kyrkan får en grund och konstitution som möjliggör fortsatt samarbete med Svenska kyrkan. (bidrag) Stenungsunds församlingskrets får för sin  verksamheten ett årligt bidrag från Missionskyrkan (SST). Ett bidrag som har varit avgörande för vårt arbete. Vi undrar hur detta kommer att fungera i framtiden och vilka möjligheter det kommer att finnas att stödja pionjärinsatser och små församlingar på expansiva orter. (öppen remissprocess) Vi tycker att remissvaren skall sammanfattas och presenteras så att vi får en öppen process för hur detta arbete går vidare.”

”Det är en bra remiss som ger hopp om en sund och bra kyrka.”

”Vi som är en dubbelansluten församling (Baptist och Missionsky) vill bara ge vårt stöd och positiva tillrop till den nya gemensamma kyrkan!! Ingen fråga är större än att den går att lösa. Guds rika välsignelse i den fortsatta processen!!”

”Under avsnittet om Tjänst undrar vi varför inte Missionärer kan ordineras utan endast avskiljas. Vi menar också att det är viktigt att församlingarna får tillgång till någon sorts delrapport tidigt i vinter eller vår. Det blir svårt att hinna reagera på ett färdigt material som presenteras till konferensen. Vi tror att det skulle kunna ordnas genom hemsidan.”

”Remissen saknar bibelcitat/hänvisningar i de olika delarna. Vi vill inte ha en biskop.”

”Nytt namn : Inte samfundskyrkan kanske Equmenia, viktigt att vi får vara med i hela namnprocessen, ofta.”

”Namnförslag för kyrkan: Svenska Frikyrkan. Underrubrik: ”En kyrka för alla hela livet” Motivering: I tron på Jesus Kristus finns frihet. Kyrkan är till för alla människor i alla åldrar i alla livssituationer.”

”Namnförslag Kristen Gemenskap”

< Vilken fråga saknas?