Skärpt hbtqi-lagstiftning i Uganda

Pride


Homosexuella har sedan länge varit utsatta för svår diskriminering och våld i många länder däribland Uganda. I Uganda har nu myndigheterna fått breda befogenheter att rikta in sig på människor som identifierar sig som hbtqi-personer.

Den 29 maj undertecknade Ugandas president Yoweri Museveni en av världens mest hbtqi-fientliga lagar. Den nya lagen är omfattande och kommer föra med sig allvarliga konsekvenser för hbtqi-personer i Uganda. En av de allvarligaste klausulerna innebär att dödsstraff blir en möjlig påföljd för samkönat sex, till exempel för personer som tidigare har blivit dömda för det.

Anhängare av den nya lagen säger att den behövs för att man ska kunna straffa ett bredare spektrum av hbtq-aktivitet och menar att hbtq hotar nationens traditionella värderingar.

Equmeniakyrkan har sedan många år tillbaka stött och samarbetat med Kyrkornas Världsråd runt ett omfattande hiv och aids-arbete i Afrika (EHAIA). Det arbete som gjorts och görs ställs nu inför nya utmaningar när en lag av detta slag införs.

Ändå om vissa anhängare till den nya lagen har använt trosargument för att försvara den är det samtidigt många som också säger att den nya lagen saknar religiös grund då den ignorerar värderingar som kärlek, medkänsla och rättvisa.

Lagen motiveras bland annat med att ”etablera en omfattande och förbättrad lagstiftning för att skydda den traditionella familjen”, men lagen har inga åtgärder för att bemöta fattigdom, stärka utbildning eller förbättra tillgången till hälsovård i Uganda, vilket borde vara på plats om målen för att skydda ugandiska familjer var verkliga.

Lagen gör ingenting för att ta itu med ökningen av tonårsgraviditeter, som nu ligger på omkring 1050 om dagen. I stället behandlar den alla homosexuella personer som ett hot mot barn. Klausulerna som associerar homosexualitet med sexualbrott ökar stigmatisering och matar på diskriminering. Lagen har i den offentliga debatten lett till en ökning av våldsamma hatbrott mot homosexuella människor och även mot dem som erbjuder hälso- och socialtjänst till dessa personer.

Mycket talar för att lagen kommer få skadliga konsekvenser för folkhälsan. Många personer med hiv som inte känner till sin status kommer inte att våga gå till vårdcentralerna av rädsla för att bli fördömda och kriminaliserade som till synes homosexuella. Dessa människor kommer att leva med hiv men utan behandling. Även vårdpersonalen riskerar straff på 2 års fängelse eftersom de kommer att betraktas som främjare av homosexualitet.

Nu mer än fyrtio år efter hiv-epidemin bröt ut vet vi att strategier baserade på rädsla bara har negativ inverkan, bland annat vänder sig färre till hälso- och sjukvården och därmed ges färre möjlighet att göra hiv-test. När människor som lever med hiv inte får behandling blir konsekvensen förlorade liv. En ökning av nya infektioner undergräver Ugandas framsteg mot att till 2030 inte längre ha AIDS. Många veta att länder i Afrika och i resten av världen har sett Uganda som ett föregångsland när det gäller att bekämpa hiv. Nu går samma land före med en retorik som manar till hat, icke-medkänsla och orättvisa.

Denna lag får direkta konsekvenser för de mest utsatta i samhället och genom den försämrade folkhälsan kommer den att leda till negativa konsekvenser för många andra. Lagen är också ett hot mot värderingar som vill värna om kärlek, medkänsla och rättvisa. Dessa är värderingar som vi måste bära med stolthet och fortsätta att kämpa för.

Anna Carin P Stenbeck, handläggare på Equmeniakyrkans internationella enhet och ansvarig för kontakten med EHAIA.