Adventstid, det innebär för en del av oss att adventsstjärnor och ljusstakar plockas fram. Vi behöver ljus som skingrar mörkret i tiden vi lever i med mycket oro inom oss, i vår omgivning och i vår värld. Adventstidens budskap bär i sig ett hopp – vi väntar Guds ankomst till världen.
När julen är här möts vi kring berättelsen om hur Gud föds till jorden. Ljuset bryter fram. Några som fick vara med om att ljuset bröt igenom nattens mörker var herdarna ute på en äng. Herdar var vana att vara på sin vakt, att vara beredda på att skydda fåren mot faror, att vara ute i alla väder och stå ut med mörker och kyla. Men så händer det en natt – ljuset lyser upp! Herdarna hör änglaorden: Var inte rädda: Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. Idag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.
Luk.2:10-12
Tecknet på glädje, hopp och fred är barnet som föds i ett stall. Gud väljer att
födas i skymundan, i marginalen, som ett litet barn. Ett utsatt barn är platsen för gudsnärvaro på jorden. Det kan säga oss att Gud kan möta oss var vi än är och att ingenting är så mörkt att det inte kan lysas upp av Guds kärleks värme och ljus.
Vi tackar dig Gud i advent för det fina som en gång hänt: att du som är stor ville bli en vanlig människa som vi.
Margareta! Melin
Med önskan om en fin adventstid, julhelg och ett välsignat nytt år!
Lisbeth Fhager, pastor