Midsommardagen 25 juni

Jesus sade:

”Bekymren er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna? Se på himmelen fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de?
Vem av er kan med sina bekymmer lägga en aln till sin livslängd? Och varför bekymra er för kläder?
Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som idag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga.”

Matt. 6: 25 – 30

Himmelens Fader föder dem…

Midsommar ! Helgen som vi har så många förväntningar på och som har ett sådant speciellt skimmer kring sig! Grunden för detta lades redan av den fornnordiska Asatron genom firandet av midsommarblotet där gudarna Oden och Frej stod i centrum. Vid midsommarbloten offrades till och med människor för att blidka och vinna gudarnas och alvernas välvilja. Asatemplet i Gamla Uppsala hade en central roll i firandet och Adam av Bremen beskriver utförligt i Svitjod hur det gick till. Folk från hela Svealand deltog och ”man offrade nio stycken av varje varelse av manligt kön, även människor, och kropparna hängs upp i en lund nära templet.” När sedan Sverige kristnades och Asatemplet brändes ned, troligen år 1087, kom ändå midsommarfirandet att leva kvar och prägla vår kultur. Nya traditioner infördes såsom majstången, vars tradition kommer från Tyskland. Den har troligen en tradition kopplad till en forntida fruktbarhetsrit. Dansen kring den ”lövade Maja” dvs. majstången varade tills solen gick upp. Man plockande sju eller nio blommor för att läggas under huvudkudden för att sedan förhoppnings-vis få drömma om sin tillkommande är en annan tradition kopplade till midsommaren.
För kyrkan och den kristna tron gällde det att ge midsommaren en annan innebörd och tradition, vilket visade sig inte var så lätt. Det första försöket var att ge helgen ett nytt innehåll genom att anknyta den till Johannes döparen och bibeltexterna om honom. Något större genomslag fick inte detta varken i kyrkan eller i samhället. År 2000 har istället bibeltexterna och budskapet på midsommardagen fokuserats på och kring Skapelsen. Glädjen och tacksamheten över naturens skönhet och under, som är Guds stora tempel, blir en plats för tillbedjan och lovsång. Vördnaden för hela skapelsen och kampen mot den alltmer hotande miljöförstörelsen har blivit central i den kristna tron. Texterna från första Mosebok har lyfts fram och blivit aktuella och viktiga:

”Och Gud såg allt han hade gjort var mycket gott. 1 Mos. 1:11
Så fullbordades himlen och jorden och allt som finns” 1 Mos. 2:1

Beskrivningen, sammanhanget att hela skapelsen hör ihop och att allt är en del av denna skapelse. Vi människor har ett ansvar och ett förvaltarskap för denna skapelse som vi är en del av. Men det har lett till en tragedi som vi så påtagligt uppelever just nu genom miljöförstörelsen och den hotande förödelsen av Guds skapelsetanke. Gud lade hela skapelsen i våra händer och vi människor har sedan misstolkat hans uppdrag genom att ”härska över fiskar och himmelens fåglar och djur som myllar på jorden” på ett så fullständigt felaktigt, för att inte säga ogudaktigt sett! Idag på midsommardagen får vi stanna till, lyssna till Jesu ord i bibeltexten: ”Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna!”
”Se på himmelens fåglar – er himmelske fader föder dem”
”Se på ängens liljor – hur de växer”
”Sök först Guds rike och hans rättfärdighet så skall ni få allt det andra”
Jesus uppmanar oss att göra allt vi kan för att vårda och vörda Guds skapelse!