Om vår kyrka

– En historisk betraktelse –

Equmeniakyrkan i Södertälje är en nybildad församling med ett levande arv att förvalta och att utveckla från Baptist- och Missionsförsamlingarna i Södertälje. En kort berättelse om de båda församlingarnas tillkomst, verksamhet och sammanhang ger bakgrund och insyn i den nya kyrkans plats och uppgift i Södertälje.

* * *

Ett fåtal människor var med när missions- och baptistförsamlingarna i Södertälje bildades 1865 och 1872. I trohet mot sina övertygelser vågade dessa medlemmar trots yttre motstånd samlas till gudstjänst och gemenskap och att bedriva utåtriktad verksamhet i staden med omnejd. De valde att tjäna Gud och att göra skillnad här i Södertälje genom att i ord och handling vittna om Guds rike!

Församlingarna byggde upp verksamheter som under de första åren bedrevs i privata och lånade samlingslokaler. Efter flera års sökande efter en lösning på lokalfrågan kunde missionsförsamlingens första missionshus, på Viksgatan på Udden, invigas den 8 augusti 1875. Efter ett par årtionden byggdes ett nytt missionshus kallat Missionskyrkan – utmed Gamla Stockholmsgatan (nuv. Gästgivaregatan) – och det invigdes i oktober 1891. Baptistförsamlingens första egna lokal på Nygatan invigdes i mars 1883 och kallades Ecklesiakapellet. Det var under många år ”Södertäljes största och förnämsta samlingslokal”. Namnet ändrades med tiden till Betelkapellet. De båda församlingarnas medlemmar täckte genom insamlade medel, kollekter och gåvor, alla kostnader för byggenskap och drift liksom verksamhetens övriga kostnader. 

* * *

Staden planerade för en stor sanering av city i början av 60-talet. Flera av frikyrkorna skulle därför behöva lämna sina kyrkor. Någon samgående mellan frikyrkorna som berördes kom då inte till stånd, men ett samarbete mellan baptist- och missionsförsamlingarna fanns under många år, bland annat i form av gemensamma sånggudstjänster. Baptistförsamlingen kunde inviga sin nya kyrka, Baptistkyrkan, på Järnagatan 1968 och Missionsförsamlingen invigde sin nya kyrka på Karlslundsgatan i september 1975.

De båda församlingarna bedrev tidigt omfattande verksamhet även i stadens ytterområden och bortom (Östertälje, Hölö, Ytterenhörna och Nykvarn). Genom sina modersamfund har de båda församlingarna medverkat till missionen i andra länder i Afrika, Asien och Latinamerika (Zaire, Japan Indien, Finland, Alaska, Nordafrika och Kina etc). 

* * *

Många förändringar har givetvis ägt rum under alla dessa år som församlingarna har verkat. Till de förändringarna hör att många nya medlemmar i församlingarna under de senaste årtiondena har kommit från olika länder i Mellanöstern (Egypten, Syrien, Libanon, Irak), Centralasien (Afganistan). Några medlemmar har sina rötter i länder i Europa (Tyskland, Nederländerna) och Latinamerika (Chile). Församlingslivet är därmed berikat av en stor mångfald i enighet om det väsentliga. Utmaningen för den nya församlingen är att inse bredden och djupet av evangeliets kärleksbudskap för dagens samhälle, att leva som Kristi kropp med mångfalden av gåvor och tjänster förenade till ett tydligt vittnesbörd i Södertälje om evangeliets kraft till befrielse.

Församlingarnas medlemmar under de 150 åren har sammantaget omfattat drygt 4000 personer. Ungdomsarbetet i församlingarna har i alla år varit omfattande och varierat; söndagsskola, barn och ungdomsverksamhet, musik- och körgrupper och andra aktiviteter. Församlingarna har erbjudit gemenskap och ansvarstagande, och uppmuntrat medlemmarna att frimodigt stå upp för sin tro i vardagen. Omfattande socialt och diakonalt arbete har bedrivits bland medlemmar i församlingen och i utåtriktad verksamhet i staden. Missionsförsamlingen har också under många år bedrivit en förskola, Kvarnbergets förskola.

* * *

Ett flertal folkrörelser uppstod vid mitten av 1800-talet. Till de folkrörelserna i industrialiseringens århundrade, utöver frikyrkorna, räknas rösträttsrörelsen, arbetarrörelsen, idrottsrörelsen och nykterhetsrörelsen. Var och en av dess har på olika sätt medverkat till demokratins framväxt och att i grunden förändra Sverige. Förutom frikyrkornas evangeliska verksamhet i församlingarna utöver hela landet i lokala samhällen och städer, blev deras sociala profilfrågor om nykterhet och demokrati i början av 1900-talet avgörande för samhällsutvecklingen.                                             

Första världskriget slutade 1918 med katastrof med tre krossade imperier (Tyskland, Ryssland och Österrike-Ungern) som lämnade hela Europa i spillror. Därtill kom att spanska sjukan utbröt i mars och miljontals människor dog i den dödliga pandemin som spreds över världen – även i Sverige – utan kontroll. Samma år röstade Sveriges riksdag för allmän rösträtt i landet, och tre frikyrkosamfund, Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionsförbundet bildade Frikyrkliga Samarbetsrådet. Uppdraget var tydligt angivet: att bedriva evangelisation, opinionsbildning utåt i samhället och för samarbete mellan de tre samfunden. Samarbetsrådet utökades med tiden av flera nya samfund, men de tre äldre samfunden var slutligen redo att gå samman till ett trossamfund 2011, Equmeniakyrkan. Den nya kyrkan i Södertälje är därför en del av denna kyrka med djupa rötter i folkrörelsesverige. 

Equmeniakyrkans rötterna går djupare än så. Rötterna sträcker sig ner till reformationstiden på 1500-talet och protestantismens framväxt, men rötterna sträcker sig givetvis vidare ner i den kristna kyrkans ursprung i Jesu liv och gärning i början av vår tideräkning. Nya testamentet berättelser om Guds rikes ankomst i Jesu liv och verksamhet, Jesu död och uppståndelse och om den treenige Gudens fortsatta närvaro i sin kyrka och världen sedan dess, är  grunden och innehållet i Equmeniakyrkans bekännelse och uppdrag även på 2000-talet.

* * *

Equmeniakyrkan i Södertälje har alltså ett levande, inspirerande, förpliktande arv att förvalta med lyhördhet för Guds ledning och människors behov och att därmed utveckla det arvet för tjänst i dagens och morgondagens Södertälje.

Equmeniakyrkan i Södertälje vill vara – en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar – mig, dig och hela världen.

Välkommen att dela gemenskapen!

Kristen tro – en introduktion

Gud älskar världen, allt skapat och hela skapelsen. I Jesus blir Gud konkret och mänsklig. Med sin Ande är Gud här och nu, närvarande och verksam.

Jesus är Guds ansikte i världen. När vi ser på Jesus ser vi var Gud är, hur Gud är och vad Gud vill. Jesus hjälper människor och ger hopp. Ett ljus och en väg tillbaka i de mörkaste situationer. Jesus bekräftar människor och ger perspektiv. Ett ljus och befriande utrymme i de ljusaste situationer.

I Bibeln kan vi läsa om människor som efter att träffat Jesus byter inriktning i sina liv. Den kristna tron trotsar rädsla och hopplöshet, famnar ensamhet och övergivenhet och utmanar egoism och självcentrering. Vi får hopp, kraft och gemenskap i allt som våra liv rymmer. Vi utmanas att ta ansvar för oss själva och världen omkring oss.

Vi kan få en personlig relation och vi kan som Jesu lärjungar (följeslagare) gjorde för 2000 år sedan, ta emot Guds kärlek, vara i Guds omsorg och bli mer och mer det vi är tänkta att vara, lika Jesus.