Predikan & text från vandringdsgudstjänsten 21 feb

Dagens text och Ronny Augustssons betraktelse/predikan för dej som inte hade möjlighet att delta i vandringen tidigare idag.

1:a söndagen i fastan. ”Prövningens stund” Matteusevangeliet 4:1–11

Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att sättas på prov av djävulen. När han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter blev han till slut hungrig. Då kom frestaren och sade till honom: ”Om du är Guds son, så befall att de här stenarna blir bröd.” Jesus svarade: ”Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun.

”Sedan tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom högst uppe på tempelmuren och sade: ”Om du är Guds son, så kasta dig ner. Det står ju skrivet: Han skall befalla sina änglar och de skall bära dig på sina händer så att du inte stöter foten mot någon sten. ” Jesus sade till honom: ”Det står också skrivet: Du skall inte sätta Herren, din Gud, på prov.

”Nu tog djävulen honom med sig upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet och sade: ”Allt detta skall jag ge dig om du faller ner och tillber mig.” Då sade Jesus till honom: ”Gå din väg, Satan. Det står ju skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka. ” Då lät djävulen honom vara, och änglar kom fram och betjänade honom.

Bibeltexten för denna söndag börjar med orden ”Sedan”. Det berättar för oss att det som hände innan hänger ihop med det som händer nu. Vad var det då som hände innan? – Jo, det berättas om Jesu dop som var texten några söndagar sedan. Johannes Döparens predikan med en tydlig etisk skärpa gör att människor ångrar sig och låter döpas sig till bättring i floden Jordan. Till Johannes kommer också Jesus för att döpa sig. Johannes tycker att det är alldeles på tok! Inte behöver Jesus döpa sig. Men Jesus insisterar och då visar sig Anden som en duva och en röst hörs: ”Detta är min älskade son”. Det stora poängen med den berättelsen är att Jesus medvetet väljer att gå in under det mänskliga livets grundläggande förutsättningar. Gud väljer att komma oss nära genom att bli människa i Jesus Kristus. Berättelsen om Jesus i öknen när han frestas och sätts på prov av Djävulen säger oss samma sak på ett fördjupat sätt.

Det står att Anden förde Jesus ut i öknen. Alltså samma Ande som framträder som en duva i berättelsen om Jesu dop är nu aktiv i att utsätta Jesus för fysisk, själslig och andlig prövning. Vad betyder detta? Jo, det betyder att den – ganska moderna, och västerländska – förväntan på livet – att vi skall vara friska, lyckliga, (och rika), och allt annat är någons fel och en avvikelse som går att rätta till – faktiskt inte är sann! Föreställningen om att livet ska vara ”till 100%” är inte rimlig. Den är t.om skadlig! Sant är att livet är både glädje och sorg, ljus och mörker, lätt och svårt. Vackert och vidrigt i en oförutsägbar (och orättvis!) blandning.

Däremot betyder det INTE att Gud är en Gud som sätter krokben för oss för att testa oss, kastar till oss lidanden och svårigheter för att se vad vi tål. En snabb genomläsning av evangelierna gör en sådan gudsbild omöjlig då Jesus under hela sin tid på jorden ständigt är upptagen med att kämpa för människors upprättelse, befrielse, hälsa och räddning. Men vi vet att svårigheter och prövningar vi får gå igenom inte alltid är av ondo. En del av dem gör oss till sannare och starkare människor. Alla som tränat för en idrottsprestation (eller annan prestation) vet att den nödvändiga träningen inte alltid är särskilt bekväm. Allra mest sant är det att ”Vad som än händer, vilar vi i Guds händer”. Och Jesus har lovat att aldrig lämna oss.

Det som Jesus frestas till där i öknen är ju inte några dåliga saker om man säger så. En nybakad fralla när man inte ätit på väldigt länge kan väl inte vara fel? Men vi känner igen Djävulens strategi och retorik från Bibelns allra första berättelser. Det som kallas syndafallet i 1:a Mosebok handlar om hur Adam (dvs. människan) frestas till makt och kontroll. Adam/människan faller för frestelsen och förlorar sin mänsklighet. Jesus däremot står pall och ger gång på gång samma svar på Djävulens ”erbjudande”: Jag är en människa, endast Gud är Gud. Olof Hartman skriver i psalm 38: ”För att du inte tog det gudomliga dig till en krona. För att du valde smälek och fattigdom, vet vi vem Gud är.

Vi är inne i Fastan. Fasta handlar om att avstå något, till förmån för något viktigare. Genom att avstå, väljer Jesus att gå in i det mänskliga livet med dess förutsättningar av skörhet och oförutsägbarhet. Han stod pall och återupprättade det sant mänskliga, för vår skull.

En bön från Taizé:

Jesus, Guds son, du ljus i mitt inre, låt inte mörkret få tala till min själ. Jesus, Guds son, du ljus i mitt inre, öppna mig för din kärlek och frid.

– Ronny Augustsson

• Dela