Växtvärk – det kan göra ont att växa

Ett utåtriktat anslag

Vi har ett utåtriktat anslag i vår församling. Vi tycker att växt och tillväxt är något gott och livsviktigt. Vi ser det i naturen, i våra liv. Nya generationer växer upp. Vi får förhoppningsvis se det i vår kyrka också. Vi vill ju att så många som möjligt ska upptäcka tron och Kristi underbara frälsning. Vi skriver i vår församlingsordning att vårt gemensamma uppdrag är Evangelisation, Diakoni och Gemenskap. Alla delar hänger ihop och är lika viktiga. Däremot tror jag att vi behöver bli bättre på den första delen: evangelisation. Inte minst av att vi under senare år sett en minskande medlemstillväxt. Jag ser det som Kristi uppdrag att vända den trenden!

Ett sätt är att vi har sedan något år bildat gruppen ”Mission Väsby” med syfte att på olika sätt uppmärksamma nya människor i Upplands Väsby på trons möjligheter. Vi har formulerat ett motto i ett kort som vi förhoppningsvis kan delas ut till hela Upplands Väsby. Vi kommer i dagarna att trycka upp 2000 ex som vi hoppas kan hjälpas åt att dela ut. Om du riktar mobiltelefonens kamera på QR-koden kommer du in direkt till texten på hemsidan. Prova!

 

 

 

 

Hög aktivitetsnivå i kyrkans lokaler

Vi är glada att vi kan finansiera vår verksamhet genom att hyra ut våra lokaler. Vi är glada att vi har tre församlingsgrupper och två körer som hyr våra lokaler. Detta skapar lite praktiska utmaningar som vi jobbar med att hantera. Våra hyresansvariga Svante Svensson och Ingemar Jarlebring gör ett mycket bra arbete med detta och vi arbetar med tydligare ordningsregler, budget för slitage och hyresvillkor för att minska störningarna.

Växtvärk gillar vi?!

Kan höjd aktivitetsnivå och medlemstillväxt utmana oss också? Kanske blir det lite på samma sätt som när det kommer in nya medlemmar i våra vänskapskretser eller att vår familj blir större. Det stör i ordningen, vi måste ändra rutiner, vi har nya att förhålla oss till. Att vi blir fler innebär också att mångfalden ökar. I ett mångkulturellt Upplands Väsby kommer också Equmeniakyrkan att bli mångkulturellt. Vi hoppas också på många fler barn och ungdomar och det kommer onekligen att bli ”stök och bök”. Kanske gudstjänstens upplägg kommer att behöva varieras både i innehåll och tider. Vårt traditionella uttryckssätt kommer säkert att behöva utvecklas.

Ja, nu inser vi att växt inte kommer att bli helt oproblematiskt även om det är det vi allra mest ber och önskar. Min utmaning till oss alla är därför att låt oss ha en välkomnande attityd till de nya trots att de kommer att utveckla och kanske på något sätt utmana oss. Jag hoppas att ingen ny ska känna sig avvisad eller inte accepterad bara för de är annorlunda. Kanske upplever någon att ett stort inflöde av entusiastiska nya besökare och nya medlemmar på något sätt känns som vi tappar kontrollen över ”min församling”? Men då måste jag fråga – vem äger församlingen? Jag tror att ingen av oss, hur länge vi än varit medlemmar, kan säga att vi äger församlingen. Församlingen är Kristi kropp och vi är alla en del av den – vare sig vi är nya eller äldre medlemmar. Församlingen växter och det är något fantastiskt. Låt oss gilla växtvärk! För vad är alternativet.

Välsignade hälsningar

Sune Grafström/ordförande