Publicerat 

Hälsa och sjukvård i Kongo Brazzaville

Kongo Brazzaville
Kongo-Brazzaville (Republiken Kongo) är till ytan nästan tre fjärdedelar så stort som Sverige. Landet ligger mitt i Afrika och ekvatorn skär genom dess norra delar. Landet har cirka 4,4 miljoner invånare är ett land rikt på naturtillgångar. Kongo-Brazzaville har stora tillgångar av i synnerhet olja och naturgas men även andra mineraler. Oljeexport är landets största inkomstkälla.

Kongo-republik-karte-politisch-brazzaville

Statens hälso- och sjukvårdsorganisation

Kompisar 2-1Även om Kongo-Brazzaville befinner sig långt ned på den internationella skalan när det gäller standarden på landets hälso- och sjukvård har vissa förbättringar skett de senaste åren i takt med att landets ekonomi förbättrats.

Internationella satsningar för att hejda malaria, tuberkulos och HIV har bidragit liksom vaccinationskampanjer bland barnen. Akut kejsarsnitt är numera kostnadsfritt om det sker vid ett godkänt sjukhus och den förväntade livslängden har ökat till 60 år vilket framför allt kan tillskrivas en minskande barnadödlighet, särskilt spädbarnsdödlighet. Fortfarande satsar dock regeringen endast 59 USD per invånare på hälso- och sjukvård. Den sjuke måste betala för sin vård, något socialförsäkringssystem som i vissa andra afrikanska länder, finns ännu inte. Kyrkornas sjukvård är ofta enda alternativet för den som inga pengar har.

Läs mer

 

Evangeliska Kyrkans (EEC:s) hälsovårdsdepartement
EEC:s hälso- och sjukvårdsinrättningar består av 15 enheter som också är inlemmade i statens hälsovårdsorganisation där de utgör 5,6 % av statens vårdcentraler. De leds centralt av ett hälsovårdsdepartement som är underställt kyrkans centrala ledning och synoden. Läs mer.

Äldre hälsovårdcentra
Tio hälso- och sjukvårdscentra (s.k. dispensärer) grundades under missionstiden då SMF var ansvarig för verksamheten i samarbete med
DNM (Det Norske Misjonsforbund) som grundat ett centrum, Inkouélé. Dessa 10 leds nu av distrikten, som ofta har en mycket
knapphändig ekonomi, vilket har inneburit stora svårigheter att hålla verksamheten vid liv. EEC:s hälsovårdsdepartement, som bl.a. organiserar vidareutbildning av personalen, finansieras med centrala medel, denna budget är mycket knapp. Dessa gamla centra som
övertagits från SMF har därför trots stöd från Sverige via SMF, enskilda gåvor och projekt ofta inte kunnat underhållas tillräckligt, personalen har oftast bristande kompetens och utrustning har inte kunnat uppdateras. Inbördeskrigen som rasade under 1990-talet har en stor del i detta. Det finns överallt hos befolkningen ett kraftigt motstånd mot att lägga ned verksamheten. På fem orter har grupper och enskilda utanför kyrkan börjat arbeta för att stödja kyrkans sjukvård. Läs mer.

Församlingsledda hälso- och sjukvårdscentra

Mpaka sjukhuset i Point Noire-1Under 2000-talet har fem stora församlingar i Brazzaville och Point Noire byggt upp egna hälsocentra. I Brazzaville finns tre och i Point Noire två, ett tredje är under uppbyggnad med stöd från Umeå Missionsförsamling. I Dolisie finns också ett litet församlingsanknutet centrum. Dessa har mer välutbildad personal och modernare utrustning. Med stort patientunderlag har flera fått större möjligheter till en stabil ekonomi. De församlingsledda hälsocentra har inte varit föremål för någon analys från hälsodepartementet varför uppgifterna här ifrån är knapphändigare. Även dessa är dock samlade under hälsodepartementet som får in vårdstatistik. Denna är från 2010, övriga uppgifter härrör från samtal med EEC:s hälsodepartements ledning april 2012.