Publicerat 

Landsbygdscentras problematik

De återuppbyggnadsprojekt som genomfördes med stöd från SMF/Sida under början av 2000-talet nådde inte ända fram utan mycket blev halvfärdigt och personal försvann. Den kongolesiska landsbygden lider fortfarande av att transporterna fortfarande är besvärliga och hälsocentra ligger ofta ganska långt från de nya vägar som nu byggs.

Vid genomgångar med ledningen har bekräftats att flertalet sjukvårdsenheter har allvarliga personalbrister vad gäller bemanning och kompetens och dessutom störningar inom flertalet försörjningsområden. Dessutom har verksamheten oftast  varit låg med negativ ekonomi, vilket åtminstone delvis kan förklaras av det föregående. Kyrkans sjukvård nekar inte heller vård till den som är medellös. I vissa fall fanns även en statlig sjukvårdinrättning med åtminstone samma status i närheten.

Det finns överallt en kraftig lokal opinion för att behålla de gamla dispensärerna och man ser ogärna en nedläggning av t.ex. förlossningsverksamheten, trots att det i vissa fall finns även en statlig sjukvårdsinrättning med åtminstone samma status i närheten. Kyrkan vill ha en ”integrerad” verksamhet. Av den anledningen finns det grupper och enskilda utanför kyrkan ”les resortissants” som organiserar sig för att stödja kyrkans sjukvård. Dessa, ofta boende i de större städerna, vill gärna stärka sin hembygd. Sådana initiativ finns på fem av de tio orterna. OBAME i Inkouélé är en sådan organisation (bilden).