Publicerat 

Hälsning från Synoden, februari 2013

Mary Mikael rapporterar från Synodens akutprogram för Syrien.

”Jag besökte en ung kvinna och hennes manna i deras hem bestående av ett rum. De använder sitt enda rum som vardagsrum, matsal och sovrum.

Den unga kvinnan berättar:
”Vi lämnade Homs i februari 2012 och tog oss hit. Vi levde ett gott och bekvämt liv i Homs, eftersom jag hade ett bra arbete på en bank. Vi lämnade vårt hem i Homs och tog bara med oss några få saker. Vi trodde att vi skulle kunna återvända snart. Tio dagar senare återvände min bror till vårt hus i Homs för att ”kolla in läget” och ta med sig en del kläder som vi så väl behövde. Han upptäckte att rebellerna hade tagit vårt hus. Han frågade om det var möjligt för honom att komma in och hämta lite kläder till sin familj. Rebellerna tillät honom att öppna garderoberna. De var fulla av vapen och askar med ammunition. Alla våra saker hade lagts i en hög i ett av rummen eftersom resten av huset används som kommandocentral för rebellerna. Min bror lämnade vårt hus i Homs utan att säga något.

Kyrkan har gett oss mat, basförnödenheter och ekonomiskt stöd för att betala hyran. Det här rummet kostar oss 200 dollar i månaden. Min mamma har sålt sina guldsmycken för att kunna betala hyran. Nu lever vi månad för månad, dag för dag!”

Den unga kvinnan och hennes mamma börjar gråta:
”Vi är levande döda. Där vi brukade vara, där vi är nu… Vad kommer att hända med oss? Vilken framtid kan vi förvänta oss?”

Mary från Synoden fortsätter att berätta:
Det är viktigt att nämna att även då Synoden bryr sig om utsatta syriers belägenhet, försöker vi att undvika att tömma Syrien på kristna. Därför kommer vi att fortsätta att ge stöd till dem som lämnat sina hem pga kriget och göra allt som står i vår makt för att hjälpa dem att stanna kvar i sitt eget land. Pastorer och församlingsledare i varje församling tillhörande Synoden arbetar som hjälparbetare, besöker familjer i deras hem, samordnar resurser och insatser med andra kyrkor och håller hela tiden kontakt med Synoden och berättar om händelseutvecklingen.

Trots vår oro och ansträngningar, så tror vi att även fast det skulle vara ytterst tragiskt för Syrien att förlora alla sina kristna invånare, så har vi ingen rätt att uppmana dessa familjer att stanna när hot om våld och förföljelse finns.

Vi ber å det innersta till alla våra syskon i Kristus att be tillsammans med oss om fred, rättvisa och Guds nåd och förlåtelse för alla.”