Värdens största demokratiska mötesplats

Publicerat 

Världens största demokratiska mötesplats. Så beskrivs Almedalsveckan av många. Mingelparty med ryggdunk för välbeställd elit. Så säger kritikerna.

Equmeniakyrkan är en av många aktörer som finns på plats. Vi finns genom våra Visbyförsamlingar: Tjelvarkyrkan som öppnar upp sina dörrar för boende och Vårdklockans kyrka för seminarier och program. De är lokala församlingar som öppnar sina famnar när människor kommer till deras stad. Volontärer möjliggör möten och samtal, vila och mat. Så vackert.

Vi finns som nationell kyrka. Vi är förstås bara ett litet fåtal av Equmeniakyrkans medlemmar och medarbetare som kan finnas på plats. Men vi bär med oss de erfarenheter och kunskaper som finns i olika ändar av vår stora gemenskap in i det sjudande samtalet som pågår i Visby.

För det är det Almedalsveckan är. Ett stort, sjudande, böljande samtal. I ett rum resonerar vi tillsammans med generaldirektören på MUCF om demokrativillkoren för statsbidrag. På väg ut därifrån hamnar jag i ett pågående samtal om migrationens möjligheter med Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets generaldirektörer. I nästa rum möts Sveriges elevråds representant, BRIS företrädare och Equmenias ordförande för samtal om hur ungas röster kan bli bättre hörda. Klimatforskare, aktivister och politiker ger råd om hur den genomgripande samhällsförvandling vi på historiskt kort tid måste genomgå ska gå till. De lyfter allvaret men också möjligheterna. Kyrkoledare talar med journalister om religionens plats i Sverige. Idrottsrörelsen möter djurrättsaktivister. Ungdomar berättar för direktörer. Aktivister utmanar politiker. Semesterfirare lyssnar till forskare. Vem som helst får slinka in och vara med.

Ändå saknas några i Almedalen. Det finns organisationer och enskilda som inte vågat komma för att nazister tillåts vara här. Hotet är för starkt, otryggheten för stor. För dem som inte kan vara här har vi i många samlingar en tom stol. I solidaritet. Och som en påminnelse att demokratin och det goda samhället inte är en självklarhet.

De antidemokratiska rörelserna är ändå i absolut minoritet. Visst finns det egenintressen bland de organisationer och företag som finns på plats i Almedalen. Men väldigt många är här för att stöta och blöta hur vi tillsammans kan skapa ett bättre samhälle.

I det samtalet behövs Equmeniakyrkan. Under Almedalsveckan blir det tydligt att våra erfarenheter är viktiga och vår röst behövs. Och det blir tydligt hur väl vi behöver andra. Almedalsveckan hjälper oss förstå den större gemenskapen vi som kyrka ingår i – alla goda krafter som vill verka för ett bättre samhälle. Om och om igen hör jag hur avgörande civilsamhället är för demokratin. Om och om igen påminns jag om det särskilda uppdrag Jesus gett kyrkan: att stå på de utsattas sida och tala om hoppet och befrielsen.

Varje dag klockan 12 lägger sig lugnet i Vårdklockans kyrka. Då får också tystnaden tala och ljusen bära våra böner. Vi påminner oss om Guds andetag i oss och det som sker.

Jenny Dobers,
regional kyrkoledare