23 | När bildörren stängdes var det som att hjärtat gick itu…
Chirasak och Aom och vi hade lärt känna varandra under tre månader när vi som familj var med Apg29 i Thailand och staden Chiang Mai.
Bildörren stängdes på flygplatsen, mitt bland bilar och människor som var på väg. Vi var på väg hem. Vi var deltagare från Kina, Indien, Ecuador, Norge, Sverige… Dörren som stängdes blev för mig ett abrupt ”Hej då”…
Vi hade varit med varandra både dag och natt, i medgång och motgång. I hemlängtan och i tillfredställelse. Vi hade upplevt hur Jesus förde oss samman. Hur tron på Gud band samman våra liv. Hur viljan och ivern att berätta om Jesu kärlek gjorde oss enade och något som gjorde språket mindre viktigt. Vi förstod varandra i bön och i bibelläsning.
Systerkyrkan TKBC (Thailand Karen Baptist Convention) öppnade sina liv för oss. Skjutsade oss med bilar, gav oss mat i massor och öppnade upp sina kyrkor för oss. Vi fick predika, sjunga, evangelisera, be med alla våra systrar och bröder i Thailand.
När nu tiden i Thailand var slut – när bilresan till flygplatsen tog slut – då var bildörren en symbol för ett hej då. Men vi står fortfarande enade i tron, i bönen, i hoppet om en bättre värld med ljuset från Jesus. Fortfarande kan jag höra av mig till dem och be om förbön. Fortfarande kan vi förenas i tro och stå enade i att stå upp för fred, rättvisa samt enade i en vilja att göra vår värld lite mer lik Jesu kärlek.
Min bön förblir. Låt mig få öppna mitt hem i advent och jultid och följa Jesus likt våra vänner Chirasak och Aom i Thailand gjorde.
Johan Einarsson, regional kyrkoledare, Region Öst