Fotbollstjejer Kongo-Brazzaville

Republiken Kongo (Kongo-Brazzaville)

Var med och bidra

Stöd våra församlingars arbete och gör skillnad för människor i Sverige och resten av världen.

Swish: 900 32 86
Bankgiro: 900-3286

Läs mer om gåvor

Republiken Kongo, eller Kongo Brazzaville som det ofta kallas, ligger i hjärtat av det som en gång i tiden var det mäktiga Kongoriket. År 1909 kom de första svenska missionärerna hit från dåvarande Svenska Missionsförbundet. Arbetet skedde i samarbete med hövdingar i området. Missionsstationer grundades och i dag finns en stor nationell kyrka över hela landet.

Republiken Kongo hette under åren 1969 till 1991 Folkrepubliken Kongo. I söder och öster utgör Kongofloden gräns mot Demokratiska Republiken Kongo (DRK eller Kongo Kinshasa). Inte sällan förväxlar svenska media de båda Kongo-staterna varför det är viktigt att i alla lägen be om precisering när media talar om ”Kongo”.

Equmeniakyrkan i Republiken Kongo

Ett av Franska Institutets största kulturcentra ligger i Brazzaville och förser stadsborna med film, teater och konserter, ett bra bibliotek och ett väl använt mediatek. All skolundervisning är på franska och även förskolorna ger barnen en grund i franska språket för att förbereda dem för skolan. I många familjer talas mest franska vilket varit bra i tider av instabilitet och inbördeskrig då folk ogärna avslöjar sin etniska tillhörighet. De två nationella språken är lingala och kituba. Vid sidan av dessa finns det cirka 60 lokala språk varav ca 2% talas av grupper av ursprungsbefolkningen.

Republiken Kongos befolkning är till största delen kristen. Evangelisationsverksamhet inleddes under 1800-talets slut och fullbordades under 1900-talet, även om kustbandet och det klassiska kungariket Kôngo missionerades i slutet av 1400-talet. Portugisiska och italienska missionärer grundade och byggde upp en katolsk kyrka som helt utplånades ca. 1760.

Vid slutet av 1800-talet och under handelshusens expansion längs Kongofloden följde också såväl katolska som protestantiska missioner med in i centrala Afrika. Svenska Missionsförbundet grundade sin första missionsstation i Madzia år 1909 och 1937 kom Internationella frälsningsarmén till Kongo-Brazzaville. Kimbanguistkyrkan grundades 1921 i dåvarande Belgiska Kongo men var fram till landets självständighet (1960) en underjordisk kyrka. När Kongo Brazzaville blev självständigt (1960) tilläts fyra kyrkosamfund utöva sin verksamhet. Dessa var: EEC, Frälsningsarmén, Romersk Katolska Kyrkan och Kimbanguistkyrkan. Så var det ända fram till Nationalkonferensen 1990. Därefter tilläts karismatiska kyrkor och dessas expansion har varit snabb och stor. Vid sidan av de kristna kyrkosamfunden finns muslimska församlingar (ca 1,6% av befolkningen) där huvudparten av medlemmarna är handelsmän från Västafrika samt ett fåtal judiska familjer.

Evangeliska Kyrkan i Kongo (EEC), har idag över 200 000 medlemmar och 15% av befolkningen säger sig höra till den Evangeliska Kyrkan, dvs. närmare 700 000 människor. Redan från början var evangelisation, socialt arbete, utbildning och hälsovård självklara delar i arbetet och är det än idag. EECs kyrkoledare heter Alain Bakoua. Vice kyrkoledare är Guy Loko Elenga.

Equmeniakyrkan vill tillsammans med systerkyrkorna i de båda Kongostaterna arbeta för att förbättra hälsa- och sjukvården i de båda länderna. Situationen är allvarlig men med en fungerande sjukvård skulle många som idag dör kunna botas. Länderna avsätter inte tillräckligt med resurser till sjukvården. Därför behövs vårt stöd och vår hjälp.

Hälsosituationen är bättre än i grannlandet Kongo Kinshasa men inte bra. För sjukvården avsätter staten 101 USD/år jämfört med 4315 USD/år i Sverige. Ett stort problem för den Evangeliska kyrkans sjukvård är att all förlossning på landsbygdens vårdcentraler utförs av outbildade kvinnor. Dessutom kommer många sjukvårdare att gå i pension de närmaste åren. Detta här är en stor utmaning för Evangeliska Kyrkan som söker vår hjälp i detta viktiga arbete.

Även om Kongo-Brazzaville befinner sig långt ned på den internationella skalan när det gäller standarden på landets hälso- och sjukvård har vissa förbättringar skett de senaste åren i takt med att landets ekonomi förbättrats.

Internationella satsningar för att hejda malaria, tuberkulos och HIV har bidragit liksom vaccinationskampanjer bland barnen. Akut kejsarsnitt är numera kostnadsfritt om det sker vid ett godkänt sjukhus och den förväntade livslängden har ökat till 60 år vilket framför allt kan tillskrivas en minskande barnadödlighet, särskilt spädbarnsdödlighet.

Fortfarande satsar dock regeringen endast 59 USD per invånare på hälso- och sjukvård. Den sjuke måste betala för sin vård, något socialförsäkringssystem som i vissa andra afrikanska länder, finns ännu inte. Kyrkornas sjukvård är ofta enda alternativet för den som inga pengar har.

Equmeniakyrkans missionärer på plats är Johan och Julia Lindgren. Johan är direktor för ASUdh som är en organisation som hanterar humanitära projekt. Julia arbetar inom hälso- och sjukvården i Kongo Brazzaville och är Equmeniakyrkans representant i relation till systerkyrkornas hälso-nätverk i de båda Kongorepublikerna.

Carl Sundberg är missionsvolontär och arbetar som lärare i teologi på det protestantiska universitetet i Mansimou, i utkanten av Brazzaville. Våren 2023 skickas två idrottsvolontärer till Brazzaville för att hjälpa till på idrottsskolan i Brazzaville.

Kontaktperson

Johan Lindgren

Johan Lindgren

Direktor för biståndsorg. ASUdh och samordnare Afrika

08-580 031 30

johan.lindgren@equmeniakyrkan.se