En sång som passar för starten av en samling. Den sjunger om mötet som ett uttryck för den kristna tron.

Mötet mellan olika åldrar, olika länder och olika språk, som ett svar på Jesus bön om enhet. Men också mötet mellan människor och Gud. Genom att sjunga varandras språk är vi i pingstens budskap om att höra om Guds stora gärningar på sitt eget modersmål.

Metoden med försångare och en församling som svarar bjuder också in flera åldrar, bjuder de som inte är så vana vid att sjunga, de som inte är så hemma i språket. Det är också ett sätt att bjud in de som inte kan läsa en text. Det går också att variera försångare med olika åldrar, olika språkgrupper.

Sången inbjuder också till att använda de språk som finns i en kyrkas gemenskap. Här finns svenska, arabiska, turkiska och spanska. Här finns också en slinga som kan passa som intro och mellanspel. Använd de instrument som finns
lokalt.

Sången har vuxit fram i Bergsjön i ett samspel mellan Jan Mattsson och Wissam Swede.

En nattvardssång som en ingång till gemenskapen kring det dukade bordet. Som förkunnar visionen
av jämlikhet och rättvist delat bröd och vin.

Sången har vuxit fram ur några skrivarkvällar i Mariakyrkans språkcafe´. Mariakyrkan finns i Hammarkullen i Angered.

Först skrevs en svensk text, sedan översattes den till arabiska, därefter gjordes melodin och sedan anpassade sig den svenska texten till den arabiska rytmen i texten. Alltså flera steg, men då får båda språken samma rytmisering i sången.

Sången är kommen ur en skrivargrupp som fanns en termin i Bergsjöns kyrka. Folk med olika språk och erfarenheter möttes och funderade och skapade sånger utifrån vad vi ville uttrycka i gudstjänsten.

En kvinna med annat modersmål skrev på en lapp de här svenska meningarna. Några andra översatte orden till arabiska, en annan i gruppen gick iväg och skrev musiken.

Sedan prövade vi, ändrade och sjöng oss fram till den här versionen som sedan sjöngs i andakter och gudstjänsten.

Även denna sång kan förstås hitta ord på fler språk beroende på vilka lokala förutsättningar som finns.

En gitarrelev som har sina rötter i Bagdad lärde sig några ackord som blev en slinga, som blev en
sång. Först på arabiska och sedan på svenska.

Vid flera tillfällen sjöng han sedan sången till eget gitarrkomp. Ibland kompade kantorn också på orgeln. Även här finns en liten slinga att spela mellan varven.

Den kan användas både som solosång, eller gemensam sång i andakt och gudstjänst.

Den här sången är tänkt passa i förbönsmomentet i gudsjänst och andakt. Någon/några sjunger före och församlingen svarar.

Till sången finns ett enkelt mellanspel som kan passa att spelas om det finns förbönsämnen att dela med varandra. Finns det flera saker att nämna kan det räcka med att sjunga det korta ”omkvädet”, sedan mellaspel, kanske ”omkvädet” igen. Innan hela sången sjungs rakt igenom som avslutning.

Det korta omkvädet är enkelt att översätta till flera språk.

Den här sången har flera år på nacken och är rätt välkänd. Här är ett annat exempel på att sjunga varandras språk – helt enkelt översätta till det språk som finns lokalt.

Här har sången fått ord på farsi/persiska och arabiska. Lägg märke till att rytmiseringen blir lite annorlunda i de olika översättningarna.

Sången har också längre verser, men här är det enbart refrängen som är översatt.

Ytterligare ett exempel på hur vi kan sjunga varandras språk. ”Yalle motte” är en relativt känd kristen sång med ursprung i Egypten.

Den svenska texten är inte en direkt översättning, utan en text som säger ungefär samma sak, men som anpassats efter den arabiska textens rytm.

Det här är en sändningssång med lite orientalisk smak. Lyssna på inspelningen så blir det tydligare.

Här finns uttrymme för flera olika försångare och därigenom få varition i åldrar, män, kvinnor och språk. Blir det bra gung i sången kan folk dansa ut ur gudstjänsten och bära med sig hälsningen om Guds fred ut i världen.

Sången har vuxit fram i Bergsjön efter ett öppet samtal om tro och trygghet. Då visade det sig att skillnaden på ordet tro och ordet trygghet på arabiskan är enbart en vokal. ”Iman” är tro, medan ”eman” är trygghet.

En sång att avsluta en samling eller gudstjänst med. Här finns en noterad slinga som är skriven av gitarrspelande Wissam Swede med rötter i Syrien.

Den kan förstås spelas på olika instrument, och höjer sångens intensitet. Den kan användas både som intro, mellanspel och outro.

Sången finns på svenska och arabiska. Men kan förstås hitta många fler språk. Den mår bra av att spelas i rätt högt tempo och gärna med komp som eldar på rejält.