Att leva i väntan

Alla upplever vi det varje dag; väntans tid. Det kan handla om att vänta på tåget, bussen, att dagens jobb blir avslutat eller att maten bli klar. Detta är vardagen för oss.

Just nu lever många av oss säkert i en väntan som har med vår årstid att göra. Vi hoppas att vintern snart ska övergå till vår. Vi längtar efter blommor som slår ut, fågelkvittret och trädens grönska.

Så har vi den väntan som kanske är svårast för oss att hantera, väntan på ett besked från läkaren, ett provsvar, eller att någon ska tillfriskna. Så vad gör vi med all vår väntan, vår längtan, våra önskningar? En psalm i vår Psalmbok handlar om just detta, nämligen 205, som lyder:

Vila i din väntan. Stilla mötet sker. All din stora längtan Herren hör och ser. Våga vänta tryggt: snart har dagen grytt. Våren visar vägen: Gud gör allting nytt. Genom din ångest, när allt är svårt, delar Gud din smärta och all din gråt.

Vila i din väntan. Stilla mötet sker. All din stora längtan Herren hör och ser. Livet skiftar fort, kvävs av dödens hot. Herren skingrar rädslan; kornets hopp är stort. Framtiden väntar, vila i din tro, kornet som nu slumrar snart börjar gro.

Psalmens ord kan vara tröst och hjälp för oss i allas vår väntan. Det vi behöver öva på är, att våga vila i vår väntan, trygga över att Livets Herre finns där med oss.

Britt-Marie Kaldéus-G:son

vice  församlingsföreståndare