Gudstjänst i husarrest i spåren av Covid-19

Observera

Denna text publicerades första gången den 2020-03-29. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

Ingen hade väl trott för några månader sedan att världen i stort sett skulle stå stilla medan vitsipporna slog ut. Att naturen skulle vakna till vår i skuggan av en pandemi.

I alla tider har kyrkan varit en fristad för människor i kristider; i krig, i sorg, vid naturkatastrofer och sjukdom har kyrkan öppnat sina portar. Att nu stänga dem känns fel. Och helt rätt.

Vi är rädda om våra vänner och om vårt samhälle. Vi får utforska sätt att vara kyrka nu som inte sätter nån av dem i risk.

Därför kändes det självklart när jag började känna mig lite krasslig med hosta häromdagen att jag inte kunde komma till kyrkan idag.

Kyrkofadern Augustinus pratade redan på sin tid om “en osynlig kyrka”; en gemenskap av kristna som inte är synlig för ögat; men som är fullkomligt verklig.

Människor har av olika anledningar fått förlita sig på den osynliga gemenskapen genom alla tider; i sjukdom, när de åldrats, men också när de suttit fängslade eller när kristna sammankomster förbjudits.

Paulus satt i husarrest i Rom i två år, och han höll tät kontakt med sina vänner genom att skriva brev; i brevet till församlingen i Filippos skriver han:

Jag tackar min Gud varje gång jag tänker på er, alltid, när jag ber för er alla. Jag ber för er med glädje, eftersom ni har varit med i arbetet för evangeliet från första början ända tills nu. Och jag är övertygad om att han ska slutföra det goda verk han har börjat i er, fram till Kristus Jesus dag. Gud kan intyga att jag längtar efter er med en sådan ömhet som bara Kristus Jesus kan ge. (Fil 1:3-6,8)

Några av oss sitter i en typ av husarrest, och vi kan väl ta Paulus till föredöme; han ber för sina vänner och för församlingen. Och han håller kontakten. Vi kan också skriva brev, vi kan ringa, skriva mail.

Be för varandra, be för våra makthavare, politiker. Be för världens utsatta, som inte kommer ha samma möjlighet till sjukvård, be för läkare och sjuksköterskor. Vi ber om Guds beskydd.

Vi återokmmer med besked om hur vi löser nästa veckas gudstjänst, vi kanske öppnar kyrkan för enskild andakt och ljuständning

Vill du ha nån att prata med kan du ringa både mig och vikarierande pastor Marcus Johnson.