Det finns plats för fler vid Jesu fötter, även för dig.

Lukas 10:38 – 41

I Nya Testamentets evangelier finns det en berättelse där Jesus gör ett besök hos två kvinnor, Marta och Maria. Det är Marta som bjuder in Jesus till sitt hem.

Marta och Maria är systrar. Systrar kan vara både lika och olika i sina personligheter. Det kan jag själv vittna om eftersom jag har tre yngre systrar. Vi har alla valt olika yrken och har till viss del olika intressen. Men vi är också lika på flera olika sätt. Vi har en chatt på Messenger där vi delar med oss av vardagen med varandra. Något jag verkligen uppskattar nu när det geografiskt är lång emellan oss, men inte i hjärtat. De bor på västkusten och min make och jag är ju nyinflyttade här på Gotland.

Maria och Marta delade alltså hushåll och verkar vara singlar. Det står inget om att de hade egna familjer. Värt att veta är också att de hade en bror, Lasarus, som fick ett eget kapitel i berättelsen om vad Jesus förmår att göra, mer om det i ett senare inlägg.  Kanske fanns det lite friktion mellan systrarna redan innan Jesus knackade på dörren, irritation kring vem som skulle göra vad i det gemensamma hushållet. Och vilken roll hade Lasarus? Var han sjuk redan vid Jesu första besök? Hade Marta i så fall huvudansvaret för att ta hand om honom? Det vet vi inte.

De håller upp en fasad av att allt är som vanligt och att det är frid och fröjd. Men när Jesus och lärjungarna ätit, och det är dags att ta hand om disken, ja då verkar Maria sitta kvar vid Jesu fötter. Marta hade fått duka fram och laga maten till måltiden. Hallå liksom? Skulle Marta alltså ta hand om både disk och städ själv? Det vet väl alla, att det inte sköter sig självt. Marta verkar vara en ”doer”, alltså någon som fick saker att hända. Noterade du i texten att det var Marta som bjöd in Jesus?

Men även de som är företagsamma och drivande behöver hjälp och klarar inte allt på egen hand. Så, kanske var det droppen som fick Marta att faktiskt smyga sig fram till Jesus och säga lite halvhögt: ”Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa till.” Varför kunde hon inte säga till sin syster själv? Varför skulle hon gå genom Jesus?

Jag kan se framför mig hur Jesus såg sig omkring, hur han tittade på både Marta och Maria och på lärjungarna. Som så ofta ger Jesus ett oväntat och avväpnande svar. Han ville inte eskalera konflikten mellan systrarna.

”Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, fast bara en sak behövs. Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne.«

Hand upp alla som känner igen sig! Jag får nog räcka upp båda händerna. Jag oroar mig för mycket, och det kanske inte är så konstigt i en värld som präglas av oro. Det händer också mycket i våra personliga liv som ger anledning till oro. Så vi behöver inte, som Marta verkar göra, göra oss extra bekymmer.

Ofta är det också så, att innan vi följer Marias exempel, och sätter oss vid Jesu fötter, har vi hundra och en sak att ordna med. Disk, tvätt, bilar, barn, föräldrar, vänner, you name it. Vi är som Alfons Åberg när han svarar sin pappa och säger till Jesus: snart Jesus, snart sätter jag mig ned och lyssnar till dina ord. Men, jag skall bara…”.

Då är det skönt att ta till sig Jesu ord, ett är nödvändigt, att ta sig tid att lyssna till Hans ord. Det andra är inte oviktigt eller onödigt. Men att sitta ned vid Jesu fötter en stund varje dag är nödvändigt. Lyssna till Jesu ord. Säg till dina bekymmer, sysslor och uppdrag: ”sorry, jag tar hand om er om en stund, ni får vänta. Jag väljer det som är nödvändigt just nu. Att lyssna in Jesu vilja för den här dagen och stunden”.

Christina Sandberg

• Dela