Hur tar vi vara på november?

Hösten är här. Hösten är här med en nedväxling i tempo för många av oss. Det händer något när de blekgula, ljusgröna och morotsfärgade löven nu börjar falla av träden, dimman rullar in över bygden och naturen liksom nattar sig själv och går in i vinterdvalan. Flyttfåglarna övar sig inför den långa resan de åter skall ut på.

Hösten och vintern är för många en mörk och dyster årstid. Framförallt kan november vara en tung och lång månad då vi bara väntar på första advent och på ljusen och adventsljusstakarna som skall dammas av och tas fram.

Hur tar vi vara på november, så att det inte bara blir en transportmånad till december?

Jag tänker att det är som det står i predikaren 3:1 – 8.

Allt har sin tid. Hösten är för mig en tid för återhämtning och reflektion. November kan få bli en tid då vi reflekterar över livet, över året som har gått. Hur ser våra liv ut just nu? Vad är det som gör ont? Vad har vi att vara tacksamma för? Vad kan vi dela med oss av till goda vänner och familjen, vilket kan de hjälpa till att bära? Vad behöver vi göra upp med själva och få syn på, som vi har sopat under mattan och ställt undan? Vad är det som smärtar oss som vi har satt på paus?

I det svenska språket finns det ett område i grammatiken där man talar om passiva och aktiva satser. I de passiva meningarna så finns det ingen agent, det är alltså inte tydligt vem som gör något, bara att något har hänt.

Låt mig ge några exempel: Bilen tvättades igår.

                                               Villan renoverades förra sommaren

                                                Hunden duschades i söndags.

                                                 Dörren öppnades hastigt.

                                              De goda bullarna och kakorna åts upp under tisdagen.

                                                Havorringen stals från Fornsalen 1986.

Här får vi veta vad som har hänt, men inte vem som utförde handlingen.

I de aktiva satserna/meningarna så finns det en agent, det är tydligt vem det är som har gjort eller utfört något.

Låt mig ge några exempel:  Pelle tvättade bilen igår.

                                              Annika och Kalle renoverade sin villa förra sommaren.

                                                 Kerstin duschade sin leriga hund i söndags.

             Den hjälpsamma kvinnan öppnade hastigt dörren när jag behövde hjälp.

              De glada deltagarna som var med på dagkyrkan åt upp de goda kakorna.

  En okänd tjuv stal Havorringen från Skattkammaren på Gotlands fornsal 1986.

Jag tänker att det är viktigt att det i våra liv finns tid för både det passiva, då vi låter Gud komma in och arbeta med oss och hela våra sår, då han får tala till oss och trösta oss.  Det finns tider i våra liv då det är en tid att gråta, en tid att sörja, en tid att läka, en tid att tiga, en tid då du på ett sätt är passiv.

Men det finns också olika perioder i livet då det är tid för att vara agent i ditt eget liv, perioder då du är aktiv. Tider då du planterar, bygger upp, dansar, älskar och kastar och syr ihop. Just vad det gäller att kasta och sy ihop tänker jag har att göra med att vi rannsakar oss själva. Vad är det vi behöver göra oss av med och kasta? Är det oförrätter vi bär på? Är det attityder? Är det minnen som vi behöver bearbeta? Är det tankar och föreställningar vi behöver få hjälp med att bryta?

Precis som en agent behöver vi gå med förstoringsglaset över våra liv ibland och granska det.

Med Guds hjälp kan vi få lasta av det som är tungt och svårt och kasta av oss det.

Vad är det vi behöver sy ihop? Det kan vara relationer med vänner och familj. Det kan vara det som är trasigt i våra liv som vi behöver laga, kanske då med hjälp av en psykolog, en kurator eller i själavårdssamtal. Med Guds hjälp kan vi få sy ihop det som är trasigt i våra liv.

Men det är du som är agenten i ditt liv, bjud in andra nu i november att dela det som det nu är tid för att dela och ta itu med. Bjud in Jesus till att sitta vid ditt köksbord eller i din Tv-soffa. Tala med honom om det som är svårt och tungt. Allt har sin tid, vad är det tid för nu i november i ditt liv?

Christina Sandberg

• Dela