Vandra i Guds sanning
Publicerat 28 mars, 2023
Observera
Denna text publicerades första gången den 2023-03-28. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Psalm 86: 10 – 13
Att vandra med Gud
Det kristna livet liknas ofta vid en vandring, genom livet, med Gud.
Ni vet ju hur jobbigt det är när man får skoskav när man är ute och går eller vandrar. Det gör det svårt att fokusera på själva promenaden. Det gör ont och det kan blöda. En pytteliten sten kan ställa till stora problem. Så kan det vara med något som ligger och skaver i relationen oss människor emellan, eller i relationen mellan oss och Gud.
När man umgås mycket med en person och går bredvid den personen är det svårt att inte berätta om det man går och tänker på.
Det är något som händer när man går mot ett gemensamt mål, när man delar upplevelsen av att gå på en skogsstig eller en strandpromenad. Det kan blåsa, det kan regna. Vandrare hjälper varandra på vägen, om en medvandrare faller så sträcks en hjälpande hand ut. Om någon behöver bröd eller vatten så delar man med sig. En chokladbit eller ett äpple kan ge ny energi.
Det kan vara en underbar dag präglad av årstidens solsken. När vi har sällskap av någon som delar den där upplevelsen, som varit med om samma sak så är det också svårt att ljuga och undanhålla viktiga saker för vår medvandrare.
Texten i psaltaren handlar om att vandra i Guds sanning. Att gå och vandra sida vid sida med Jesus själv. Att vandra i hans ljus och inte försöka dölja något för honom.
I Psaltaren 139: 23 – 24 står det” Rannsaka mig, Gud, och känn mina tankar, pröva mig och känn min oro, se om min väg för bort från dig, och led mig på den eviga vägen.”
Att vara uppriktig och sann i vår relation till Jesus och till andra människor är viktigt för att vårda den relationen och för att de relationerna skall vara sunda och hela. En relation som präglas av lögner, halvsanningar och förskönande beskrivningar skadas och fylls av misstankar och brist på tillit.
Därför är det viktigt att se över vad vi har i vårt bagage, i vår ryggsäck när vi vandrar tillsammans med Jesus. Är det något som ligger där och tynger, är det något som behöver redas ut och förlåtas?
Det är därför alltid viktigt att vara sann och ärlig.
Om vi vågar lyfta upp det som skaver och behöver komma upp i ljuset så står det att Gud förlåter:
Ett tredje och sista bibelord från psaltaren:
Psaltaren 130:3 – 4
Om du, Herre, tillräknar missgärningar, Herre, vem kan då bestå? Men hos dig finns förlåtelse, för att man skall frukta dig.
Så, ge dig gärna ut och vandra, både konkret, men också i livet i stort. Var varsam med orden och se till att du vandrar i Gud sanning. Skaka ur stenen ur skon så att du kan vandra utan att störas av skoskav.
Christina Sandberg