Betraktelse januari 2020 – Livets källa

Jag mötte Svea Larsson för många år sedan. Hon var en person som hade gåvan att med enkla ord fånga stora sammanhang. I en av sina dikter skrev hon: När jag levat så länge och blivit så gammal, blir stort så litet och litet så stort. Hon hade på ålderns höst omprioriterat mycket av det livet gett henne och dragit den slutsatsen att väldigt myckat ev det vi strävar efter, egentligen inte är så oerhört viktigt. Det stora ligger inte i stora livsdrömmar utan i det goda som sker människor emellan.

Alltså – en av livets små hemligheter är att det riktigt stora och viktiga, faktiskt finns i det lilla och nära! Med tiden så hade Svea, liksom många andra, upptäckt det viktiga med vänskap och relationer. För henne var det mer betydelsefullt att få en hälsning från, eller ännu hellre ett besök av, ett barn eller barnbarn, än att Postkodmiljonärerna ringer på dörren.

För oss alla är det viktigare att vara del av en gemenskap än hur det är med ekonomi och ägodelar. Ensamhet är något som påverkar vår livskvalité och hälsa negativt, mer än vi hittills förstått. Så i den där lilla, enkla vardagskontakten med släkt och vänner ryms källan till livet: kärlek och medmänsklighet. Och Jesu ord dyker upp: Älska Gud och din nästa som dig själv.

I en av texterna för söndagen säger Jesus ”Den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig mer törstig. Det vatten jag ger blir en källa i honom med ett flöde som ger evigt liv”. Gud är kärlek och det han ger oss är sin kärlek. Därför föds Jesus i Betlehem, därför blir Gud människa, för att vi ska förstå vem han är och hurdan han är. Allt kommet ur Guds kärlek till sin skapelse, den kärlek, det flöde, som vi får ta emot och ge vidare.

Två viktiga byggstenar för ett meningsfullt liv är att bli bekräftad och att vara behövd. Den som är älskad är bekräftad och behövd och kan i sin tur älska andra såsom Gud älskar oss.

Så på det sättet tycker nog jag att man kan säga att Livets källa är kärlek, kärleken från Gud till oss människor och därmed den omsorg och vänskap vi kan visa varandra!  Det stora ryms i det lilla! Eller som Svea själv formulerade det:

Det hände i år på Svea-da´n

att jag fick en härlig bukett tulpan.

Att jag blev glad nog alla förstår,

den säger: Det kommer en vår!

Men Svea-da’n tog slut,

tulpanerna har blommat ut.

Men trogen vänskap de bevisa!                                                                                                        
På kortet står: Från vännen Lisa.

Leif Jöngren

Equmeniakyrkan Älvängen