Betraktelse oktober 2018 många bäckar små

Oktober 2018

Många bäckar små… 

Matt 22:15-22 / 21 sö e Tref. ”Samhällsansvar”

Vad är ett gott samhälle? Det är en stor fråga med många vinklingar, en bild av det goda samhället kan vara knytkalaset. Då har ju alla med sig något i matväg att bidra med i sitt ’knyte’ och resultatet blir oftast ett festbord där det inte fattas något. Och för det mesta blir det mat över! Vilket innebär att det alltid finns plats för den oväntade gästen också. Lite av ett brödunder kan det tyckas.

I söndagens evangelietext får Jesus frågan om huruvida det är rätt att betala skatt. En fråga som vi kanske känner igen. Jesus ber om att få se ett mynt och hans svar blir en motfråga:

-Vad är det för bild på myntet?

– Ja, det är kejsarens bild.

– Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren. Och ge Gud vad som tillhör Gud!

Man kan säga att Jesus här lyfter det dubbla kärleksbudet fast i andra ord. Att ge Gud vad som tillkommer honom är att älska honom och att älska sin nästa som sig själv.  M a o att ge andra människor den respekt de, liksom jag själv, behöver utifrån det människovärde som Gud ger oss alla.

Vi har alltså att stötta och bidra till det som är vår närmsta omvärld, vårt samhälle. Och göra det utifrån Guds kärlek till varje människa. Ordspråket säger ju att många bäckar små blir till en stor å. Vad spelar det för roll om jag bidrar eller inte? Ja, för att återgå till bilden av knytkalaset så är det ju självklart att om ingen tar med sig något så blir det tomt på bordet. Men varje bidrag innebär att det gemensamma växer – oavsett storlek. Eller som Paulus skriver i Andra Korintierbrevet: Har någon bara den goda viljan, så är han välkommen med vad han har och bedöms inte efter vad han inte har.

Vi bidrar alla till samhällets värme eller kyla genom vår attityd. Ditt och mitt beteende till vardags påverkar helheten. Andas vi hela tiden gnäll och missunnsamhet så får vi ett klimat av respektlöshet och krasst vinstintresse. Gör vi tvärtom och bygger respekt och positiv förväntan, får vi ett öppet samhälle som kan stödja, bära och forma positiv framtid. Så hur vill du bli bemött – snäsigt, nonchalant eller vänligt och respektfullt? Vad uppskattar du mest – att någon snörper på mun åt dig eller ger dig ett leende? Vilket bemötande stärker dig – ett ”Vad gör du här…” eller ”Vad roligt att du är här”?   Alltså formar den attityd du och jag oftast visar vårt samhällsklimat.

Ett samhälle där alla håller hårt i sitt och mest har krav på alla andra är ett snålt samhälle.

Ett samhälle som andas av att vilja andras bästa, är ett samhälle där den sociala vård och omsorg som vi alla en dag kan komma att behöva har möjlighet att fungera.

Återigen – många bäckar små…  Där snålhet och självgodhet får råda, stängs det mesta och framtiden blir minst sagt kärv. Då var och en i respekt för allas värde bidrar, öppnas helt nya vägar och möjligheter i problemlösningen!

Leif Jöngren, Equmeniakyrkan Älvängen