De senaste textreflektionerna

Modell av tempelplatsen på Jesu tid


24-10-06

Trons kraft

Mark 12:41-44

Trons kraft

Trons kraft är den gemensamma rubriken för den här söndagens texter.

Vi möter kvinnan som, i templets offerkista, vågade lämna ifrån sig det lilla hon hade. Detta är en tillit som tron skapar. Hon har blivit en symbol för offervilja och trons totala förtröstan på Guds omsorg.

I en annan av dagens texter, från 1 Mos 6:13-22, läser vi om Noa som vågade bygga det osannolika fartyget och trygg gå vidare mot det okända. Detta kan bara tron förstå, tron som ”ger oss visshet om det vi inte kan se” (Hebr 11:1).

Vi får ofta höra uttrycket att ’var och en blir salig på sin tro’. Kan vi välja livsåskådning? Ja, det kan vi, så länge det handlar om beskrivning av olika åsikter och uppfattningar. Men Jesus är unik.

Vid ett tillfälle samtalar Simon Petrus med Jesus och säger: ”Du har det eviga livets ord, och vi tror och vi förstår att Du är Guds Helige” (Joh 6:68-69).
Jesus hade sin styrka inifrån – trons kraft – och det är den Simon Petrus säger ”Ja” till.

”Till vem skulle vi gå?” Den frågan ställer också vi oss. 
Någon har sagt:  – Vi misslyckas ofta med att bekänna och verka för kärleken i världen. Men, Herre, vårt hopp kan vi bekänna frimodigt och utan rädsla. Kraften finns i vårt hopp och det är just i hoppet som tron växer och kärleken bereds livsrum.

Guds välsignelse i det liv som blev ditt.

Birgitta Johansson

Hela Människans höstmässa i Enköping


24-09-29

Änglarna

Dan 6:16-22


Änglarna

Under flera år, när jag arbetade inom organisationen ’Hela Människan’ i Enköping, tillbringade jag första söndagen efter den helige Mikaels dag på en stor marknad i Örsundsbro. Den gick under namnet Mickelsmäss och hade anor från sekelskiftet. Då samlades skärgårdsfolk och fiskare för att utbyta varor med bönder och jägare från fastlandet. Man gjorde det alltid runt Mikaelsdagen på höstarna, när säden var bärgad och lagret inför vintern måste fyllas.

Denna dag levde den lilla ortens 2000 invånare upp och tog emot 30 000 personer som kom för att gå på marknad och ha trevligt.

Hela Människan hade köpt Filadelfialokalen som stått tom i åratal. Återigen fylldes det gamla kapellet med människor och böner (kaffeböner). Secondhandbutiken tog emot människor som behövde nytt hopp och arbetsträning och caféet blev en populär mötesplats i byn. Hopp och dopp!

Anställda, styrelsemedlemmar och frivilliga hjälptes åt att brygga kaffe, servera bullar och sälja varor på löpande band under Mickelsmäss. Det var mycket folk och fest!

Torsten, som efter 25 års arbete blev arbetslös när Bacho-fabriken upphörde, stod i butikens kassa. Efter fem år utan arbete började han arbetsträna på Hela Människan och fick sedan fast anställning där. Hans fina bemötande mot alla var så uppskattat.

Eller Elsa, den äldre damen som arbetat i en bokhandel – nu skötte hon bokhyllorna med briljans. Båda avslutade sina arbetsliv med några fina år före pensioneringen. Och båda var som änglar, sådana som finns lite överallt – på sjukhus, i skolor, kapell mm.

Visst finns det änglar, både i himmel och på jord!

Torbjörn Mannehed

Slipade diamanter


24-09-22

Rik inför Gud

Matt 6:19-24
Ps 49:6-12

Rik inför Gud

Pengar kan köpa ett hus, men inte ett hem.
Pengar kan köpa en säng, men inte en god natts sömn.
Pengar kan köpa medicin, men inte hälsa.
Pengar kan bekosta utbildning, men inte Guds vishet.

I dessa dagar bearbetas Sveriges budget. Det talas mycket om framtid och skatter. Vilka får höjningar, sänkningar, större eller mindre budget? Framtiden tycks enbart handla om resursfördelning.

Texten talar om att samla skatter i himlen istället för på jorden och att tjäna Gud istället för pengar. Hur är förhållandet mellan pengar, egendomar, oss själva och Gud? Budskapet betonar vikten av rätt prioriteringar och att sätta Gud främst i livet.

Någon citerade Paulus slarvigt och sa: ”Pengar är roten till allt ont”. Men Paulus skrev: ”Kärleken till pengar är roten till allt ont” (1 Tim 6:10).

Även en människa som inte äger några pengar kan ha en osund relation till dem och den som äger massor kan vara en fri människa. Det är kärleken till pengarna som gör skillnaden, dvs inställningen – inte innehavet.

Jesus säger: ”Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike”. Ingen kan komma in i Guds rike på egen hand.
I söndagens psaltarpsalm står det: ”Ingen kan köpa sig fri och betala lösen till Gud” (Ps 49:8).
Och Jesus säger: ”För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt” (Matt 19:23-26).

Hur gör då Gud? Jo, Jesus tog priset för all synd på sig (1 Joh 4:9-10).

Irma och Gunnar Nilsson

En svart-vit brunnen skog och en levande och grön.


24-09-15

Döden och livet

Joh 11:28-44


”Alla vill till himlen men få vill ju dö”

Rubrikstrofen har använts av flera textförfattare, t ex Timbuktu (dvs Jason Diakité) och Joachim Thåström. Ewa Roos sjunger en sång med samma fras. Staffan Hellström har skrivit en bok med den titeln. Han frågar: Vad skulle du göra om du inte var rädd för att dö?

Hösten 2017 kom beskedet – spridd obotlig lungcancer. I boken får man följa hans resa med dåliga besked, dödsångest, rädsla, tankar om liv, död, tro och hopp.

Vad är vi rädda för? Om döden inte är slutet – vad gör det med min rädsla? I sådana frågor och mörka livsmoln har kristen tro gett hopp, ljus och tröst i över 2000 år. Inte som ett kaxigt rop, utan som en vilsam förtröstan i att Gud tar hand om oss efter döden.

Gud tar hand om oss efter döden. Det innebär ju att döden både är känd av Gud och att den inte är slutet.

Ord, ord, ord….  men bevis? Om ett resultat blir detsamma varje gång anses det vara vetenskapligt bevisat. Men kristen tro har en annan sorts bevis. Genom Jesus får vi både hjälp i nuet och en glimt av framtiden. Genom hans liv, död och uppståndelse gläntar Gud på ”evighetens dörr” för oss.

Döden blir en del av vårt liv, och är nålsögat allt måste passera, på vägen till Livet. Under den vandringen är Livets Gud med oss – alla dagar.

Läs gärna följande bibelord: Hebr 9:27-28, Mark 10:45, Joh 3:16-17, Joh 11:17-27, Joh 4:25-26, Joh 14:1-3, Matt 27:62-65, Luk 24:17-35.

Alf Nyström

Luxuösa byggnader - vad är nödvändigt?


24-09-08

Ett är nödvändigt

Matt 6:31-34

Ett är nödvändigt

Det är mycket i våra liv som inte är nödvändigt. I vårt land lever de flesta av oss i överflöd. Ändå bekymrar vi oss för framtiden, att vi inte kan fortsätta att leva med den livsstil som vi har vant oss vid.

Vi oroar oss också för klimatet, för miljön, för katastrofer och krig. Bekymren sträcker sig också långt in i framtiden, att kommande generationer inte ska kunna leva på det sätt vår generation är van vid.

I ett rikt liv ingår det att kämpa för det vi uppfattar som viktigt, som utsatta medmänniskor, jordklotets välbefinnande, frihet, fred och rättvisa. Men ska vi oroa oss för det som kan hända i morgon och i framtiden?

Jesus Kristus lär oss att Gud är den som sörjer för morgondagen och ser till att vi får det vi behöver. Det innebär förstås inte att alla önskningar blir uppfyllda; Gud har en större bild och en egen plan. Vår uppgift är att bidra till en bättre värld här och nu, men vi kan lita på att Gud har omsorg om oss och planeten och att han vårdar sin skapelse.

Men ändå är det ett som är nödvändigt i våra liv: Att leva i harmoni med Jesus Kristus, lyssna till honom och sträva efter ett rikt liv i Jesu efterföljd.

Gert Gotin

Mångas händer runt en Bibel


24-09-01

Enheten i Kristus

Ef 4:1-6

Enheten i Kristus

Det finns många kyrkor och samfund. De stora grenarna är katoliker, ortodoxa och protestanter. Men sen finns det, särskilt utifrån protestanterna, väldigt många olika grenar.

Men det finns bara en kropp. Kristi Kropp, den världsvida kyrkan, Guds församling. Vi inte bara hör ihop med alla kristna – vi sitter ihop! Lemmar, till för varandra.

Vi uppmanas att med frid och fredlighet bevara den andliga enheten. Det har inte kyrkans folk alltid gjort. Vi har inte levt värdigt vår kallelse, inte alltid varit ödmjuka och milda och inte heller haft fördrag med varandra i tålamod och kärlek. Istället har vi bråkat med varandra och splittrats.

Sammanlagt finns det cirka 9000 olika kristna samfund i världen. Enbart i Sverige finns det ett 50-tal olika samfund.

De första tusen åren fanns det bara en kyrka. När en människa kommer in i Kristus genom tro och dop kommer hon in i hans kropp, församlingen. Då förenas hon med alla troende överallt. Så ursprunget, grunden, är enheten. Den har vi med oss från början. Vår uppgift är sedan att bevara den!

Jesu bön för oss pågår fortfarande: ”Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina. Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag har förhärligats genom dem. Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen och jag kommer till dig. Helige fader, bevara dem i ditt namn, det som du har gett mig, så att de blir ett, liksom vi är ett.” (Joh 17:9-11)

Torbjörn Mannehed

Förövarna flyr från den slagne och rånade mannen.


24-08-25

Medmänniskan

Luk 10:25-37


Hjälp från oväntat håll

Rubriken för söndagens texter är MEDMÄNNISKAN. En av texterna är en av de mest kända i Bibeln – berättelsen om den barmhärtige samariern. Jesus berättar den så att vi ofta uppfattat den som något som har hänt. Men det vet vi faktiskt inte.

En laglärd frågar Jesus: ”Vem är min nästa?” Uttrycket ”min nästa” finns inte i vårt språkbruk längre och känns kanske lite främmande och ovant. Men betydelsen är medmänniska. Vi vill säkert vara medmänniskor för varandra, för även vi behöver ju andra människors hjälp ibland.

Men Jesus spetsar till sitt svar genom att låta den man minst väntar sig vara den som hjälpte den överfallna och misshandlade mannen.
Precis som prästen och leviten (en tempeltjänare) i berättelsen, kan vi se – och ändå inte se. ’Det där berör inte mig. Det får andra reda ut.’

Av berättelsen förstår vi också att Jesus är samariern, den som böjer sig ner, hjälper och lyfter oss. Han är den vi sjunger om i psalmen: ”Han känner var rot och var grop och var sten… Mitt barn, du är buren i Skaparens famn…. Han känner ditt namn, han gråter med dig… Du är aldrig ensam och oönskad mer.”

Caroline Krook uttrycker sig så här:
Det finns ett ständigt rop efter medmänsklighet, efter att vi människor ska se varandra och hjälpa varandra med livets olika bördor. Därför ber vi: ​Gud ge oss uthållighet och ihärdighet. Låt oss få vara brinnande i anden för att kunna tjäna Dig i dem vi möter.

Birgitta Johansson

En kedja som brister


24-08-18

Friheten i Kristus

2 Mos 4:10-15


Vi är som Mose

Läs först söndagens text från 2 Mos 4:10-15. Vad säger den till dig?

Jag upptäckte att vi är precis som Mose. Vi vet vi ska tala, vittna om Jesus, men oj vad svårt och klumpigt det känns att våga – och att finna de rätta orden.

Men låt oss inte fastna där. Se vad Gud lovar Mose och oss: ”Jag skall själv vara med dig när du talar och lära dig vad du skall säga.”
Det är en utmaning och en uppmaning att våga tro att Gud hjälper oss att ta tillfället i akt, att säga något om Jesus och vad han betyder för oss, när vi samtalar med våra vänner. Kanske det kan bli en god vana.
Johannes skriver att ”kärleken driver ut all rädsla”. När vi fylls av Guds kärlek till våra medmänniskor blir det lättare att ge dem det bästa vi har – en tro på vad Gud har gjort för dem.

(Mose fick också i uppdrag att uppmuntra sin bror att tala. Vi kan också uppmuntra varandra, så det blir en helig smitta att berätta om Jesus i Gamleby.)

Resultatet av ett liv tillsammans med Gud blev för Mose att han vågade tala: ”Inför alla … framförde Mose denna sång…: Lyssna, himmel, när jag talar, må jorden höra mina ord!” (5 Mos 32:1f). Nu talar en man som lärt känna Gud.

Gud vill ge dig och mig frimodighet att enkelt berätta om Jesus för dem som vi möter.
Låt oss göra det.

Leif Delvert

Ensam man på torg


24-08-11

Tro och liv

Luk 18:9-17


Hur håller ditt CV inför Gud?

Hur bedömer och värderar vi våra medmänniskor? Vad vill du möta hos andra? Vad möter andra genom dig? Värme, ignorans, omsorg, förtryck, osjälviskhet, brutalitet, stöttning, likgiltighet, lyssnande, förnedring, välkomnande…

Allt handlar om människosyn. När du möter människor fattar du beslut i dessa frågor, medvetet eller omedvetet. Sedan visar livet din människosyn. Så hur ser ditt livs CV ut?

Fariséen var skriftlärd, laglydig intill perfektion, religiöst noggrann och troligen ganska välbeställd.
Tullindrivaren var anlitad av romerska ockupationsmakten för att ta ut tullavgifter av sina landsmän.
Vem av dem var mest rättfärdig inför Gud?

I sin bön hävdade farisén den egna präktigheten och meriter.
Tullindrivaren fylldes av förtvivlan, medveten om sin otillräcklighet.
Jesus säger: ”Det var tullindrivaren som gick hem rättfärdig, snarare än den andre”.

Därefter berättar Lukas om människor som kom till Jesus med sina barn. Lärjungarna ansåg att han inte skulle lägga tid på dem och visade bort dem. Men Jesus säger: ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de.”

Guds människosyn och kärlek utmanar och upprättar.
Gud ser oss som vi är och ger både dig, mig och världen nåd och hopp, genom Jesus!
Läs gärna t ex: Ps 51:19,Luk 19:10, Joh 8:3-11

I Guds rike får människor hopp och tro!
Tro och liv – det är vad vi ämnats att ge människor vi möter. Men vilka förutsättningar styr världen, vårt liv och vår omgivning?
Än finns det tid för både nåd och handling!

Alf Nyström

Läckra hallon


24-08-04

Nådens gåvor

Joh 15:1-9


Nådens gåvor

Man behöver bara öppna ögonen och se sig omkring. Vi är omgivna av nådens gåvor. Allt vi ser och allt vi fått är av nåd. Vi äger ingenting som vi inte har fått oss givet. Frukt är också en nådegåva, inte en belöning.

Jesus säger: ”Jag är vinstocken, ni är grenarna.” I en vinstock är varje gren direktansluten till stammen/vinstocken och får sin näring därifrån. Det är inte som ett äppelträd med en massa förgreningar.
Om en gren är kvar i stammen kommer frukten automatiskt. Det kan ta lite tid men den kommer. Det är just förblivandet av förbindelsen som är viktigt. Skadas den eller skärs den av upphör grenens liv och möjlighet att bära frukt.

Om vi förblir i Jesus kommer vi att bära frukt. Då kommer den livgivande näringen från honom att strömma genom oss och ge frukt. Gud har tänkt att varje liv ska blomma! Han har bestämt oss till att gå ut i världen och bära frukt.

Men årstiderna och vädret växlar och så gör också stunderna i våra liv. När det är tufft och känns torrt får vi ändå hålla fast vid Jesus. Det måste inte betyda att vi gjort fel eller att Gud är långt borta. Kanske Vinodlaren håller på att beskära? Jesus sa ju att varje gren som bär frukt ansar han, så att den bär mer frukt…

Låt oss bli kvar i honom, i nåden, i hans kärlek.

Torbjörn Mannehed