Denna fjärde advent delar jag en enkel adventsandakt som ni kan ha där ni befinner er. Den är hämtad från ett andaktshäfte i advent- och juletid, skapat av ett gäng pastorer i Equmeniakyrkan i västra Värmland. Finn er en plats i lugn och ro, stäng av telefonen för en stund, tänd gärna ett ljus, ta fram en bibel och inled andakten med bön.
4 advent – 20 dec
Då sade Maria: »Min själ prisar Herrens
storhet, min ande jublar över Gud, min
frälsare. Luk 1:46-47 (Bibel 2000)
Maria sa: ”Jag vill hylla Herren av hela min
själ! Min ande jublar över Gud, han som
räddar mig! Luk 1:46-47 (Nu-Bibeln)
Igår mötte vi en rädd Maria (Luk 1:29). Idag har rädslan
och förundran vänts i jublande glädje över vad
Gud har gjort i hennes liv. Insikten om vem
som kallat henne gör henne glad. Vad ska till
för att fylla oss med glädje och förundran? För
Maria ligger svaret i orden: “Han som räddar
mig.” I de orden ligger en övertygelse om att
hennes liv står i djup relation med någon som
är större än henne själv. Kung David säger
samma sak men med andra ord när han i
Psalm 62:8 skriver: ”Från Gud kommer min
hjälp och min ära, Gud är min tillflykt, min
starka klippa.”
Insikten om räddning får fylla även oss med
glädje, tacksamhet och lovsång.
Bön: Lovprisa Gud, gärna genom lovsång.
Utmaning: Läs Luk 1:39-56 och stäm in i
Marias lovsång.
Här under kan du ta del av en tonsatt Marias lovsång:
Med en önskan om en välsignad och fridfull fjärde advent!
/Therese, pastor.