Församlingen

Församlingen bildades 1859, och har sedan dess verkat i Nyedsbygden för att möta den längtan människor har efter tro, hopp och kärlek. Genom att förmedla Guds ord och leva i det vill vi ge rum för alla livets frågor och funderingar, sorg, glädje och tacksamhet. Här finns också plats för en stor och varm gemenskap. Församlingens arbete kretsar runt gudstjänsten och dess medlemmar.

Församlingens historia
”1859 hade de andeliga förhållandena utvecklats så att vi började känna behov af sammanslutning, dels för att styrka och uppmuntra hvarandra, dels för att med förenade krafter kunna något verka utåt, på dem som ännu voro främmande för herren”. Så skriver J.G. Nyvall i sin redogörelse (1899) över Nyeds Missionsförenings första tid. Åren före Nyeds Missionsförenings bildande 1859 hade kolportörer besökt Nyed och spridit kristen litteratur och på andra sätt evangeliserat. Konventikelplakatet från 1726 som förbjöd bönemöten i hemmet och där överträdelser mot detta kunde medföra stränga straff, upphävdes 1858 och gav då en möjlighet att bilda t.ex. missionsföreningar. Även om konventikelplakatet hade upphävts så var den nya missionsföreningen till en början inte accepterad från alla håll i samhället, framförallt inte från etablissemanget. Ett exempel på detta var att ett par smeder vid Norums bruk som gick med i missionsföreningen fick sparken från bruket på grund av detta med omedelbar verkan.

Eftersom det vid tiden för missionsföreningens bildande inte fanns något skolväsende eller socialt skyddsnät för utsatta barn och ungdomar i Nyedsbygden så var en av de första åtgärderna som den nybildade Missionsföreningen gjorde att inrätta ett barnhem på en fastighet i Gällserud. Det visade sig dock efter några år att man inte hade de ekonomiska resurserna för att kunna driva barnhemmet vidare. Man anställde därför istället en lärarinna som höll skola med barnen i vanliga skolämnen vilket man höll på med några år. Så småningom utvecklades skolväsendet i socknen och man upphörde då med skolverksamheten. Man anställde istället några s.k. stugbesökare vilka gick runt i socknen och spred kristen litteratur och samtalade med folket och bad med de som så önskade. Under de första decennierna ökade Missionsföreningens medlemsantal kraftigt och nådde i slutet av 1800-talet sin hittills högsta nivå med 430 medlemmar.

Under den första tiden av föreningens verksamhet hade man inga missionshus utan man samlades omkring ordet i stugorna eller i Guds fria natur då vädret så tillät. Omkring år 1870 byggdes 12 nya skolhus i socknen men då dessa var färdiga beslöt kyrkostämman att de ej fick användas till annat än skola och husförhör, dvs. missionsföreningen skulle ej få använda dem för att ha möten. Detta väckte allmän harm både hos medlemmar i missionsföreningen och bland folk som inte var med i föreningen ty de ansåg att det var ett ingrepp i folkets rättighet att använda sina egna hus som de, i var rote för sig, hade byggt upp. Man sade då att ”När vi kunnat bygga 12 hus som vi icke få begagna, så böra vi väl kunna bygga oss ett hus som vi få begagna” vilket ledde till att det första missionshuset uppfördes år 1875 i Upperud. Detta missionshus brann dock upp 1899 och man köpte därefter en tomt i centrala Molkom och uppförde där 1901 ett missionshus, ”Fridhem”, på den plats där den nuvarande Missionskyrkan ligger. Missionshus uppfördes även i Sutterhöjden, Råum, Gaperud, Borserud, Bäckelid och i Fösked. Utöver dessa missionshus byggde man även en predikantbostad i Molkom. Predikantbostaden och samtliga missionshus utom Fridhem i Molkom avyttrades under 1960-1990 talet. 1976 revs Fridhem för att ge plats åt den nuvarande Missionskyrkan som invigdes 1977.

År 1935 bytte Nyeds Missionsförening namn till Nyeds Missionsförsamling och verksamheten har fortsatt att bedrivas under 1900-talet och 2000-talet. Den 7 oktober 2018 bytte Nyeds Missionsförsamling namn till Equmeniakyrkan Molkom.

Behoven och de olika aktiviteterna har varierat och man har bl.a. haft en omfattande söndagsskoleverksamhet, scoutverksamhet, olika former av körer och annan musikverksamhet, kafé mm. Medan övriga verksamheter har varierat över tid beroende på hur samhället och dess behov har varierat så är alltjämt firande av Gudstjänst centralt och har så varit under hela församlingens existens.