Pastor Gunillas hälsning till församlingen i Ucklum vecka 14

En hälsning från pastor i corona-tid, 2 april 2020

Paulus skrev ett brev till Filippi och till oss. Vad kan detta brev ha att säga oss idag? En kommentar till brevet säger att det manar oss till kristuslikt sunt förnuft. Brevet handlar om hur evangeliet kunde spridas vidare i den situation som Paulus och församlingen befann sig i.

Vi förstår av brevets första kapitel vers 13 att Paulus sitter fången. Han var låst av bojor och helt förhindrad att flytta sig. Filippi var en romersk koloni och troligtvis var församlingen begränsad i sin ”rörelsefrihet” av det romerska styret. Paulus uppmanar församlingen att inte skrämmas av motståndarna.

När jag läste brevet gav det mig bilden av att vi på ett liknande sätt är fångar just nu och starkt begränsade i vår rörelsefrihet. Våra motståndare skiljer sig från den romerska hären eftersom de är osynliga för ögat men de är lika, och kanske till och med mer, farliga.

När man av någon anledning känner sig berövad sin frihet, möjligheten att röra sig som vanligt, umgås som vanligt, leva livet som vanligt, är det lätt att tappa glädjen och orken. Missmodet kommer, ibland smygande och ibland slänger det sig över oss.

Detta upplevde folket i Filippi också. Upprepade gånger uppmanade Paulus mottagarna av brevet att glädja sig. I 2:18 står det ”På samma sätt skall ni vara glada och glädjas med mig”, i 2:28-29 skriver Paulus om att han skickar Epafroditos till Filippi för att de ska få glädjen att återse varandra, i 3:1 fortsätter Paulus att betona ”alltså, mina bröder, gläd er i Herren” och så det kända citatet i 4:4 ”Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga gläd er.”

Hur ska vi kunna hitta glädje i den situation som nu råder när det ibland känns som om humöret har tagit plats i berg- och dalbanan på Liseberg? Paulus manar oss till ett sunt förnuft präglat av korset och fast förankrat i hoppet om skapelsens upprättelse.

Vi uppmanas att leva i samma kärlek, eniga i tanke och sinnelag, fria från självhävdelse och fåfänga. Vara ödmjuka och sätta andra högre än oss själva. Tänka inte bara på vårt eget bästa utan också på andras. Låta det sinnelag råda hos oss som också fanns hos Kristus Jesus. Genom bönen växa i tro och liv så att vi blir rika på insikt och urskillning. Jesus visade på detta genom att alltid leva nära sin Far, vår Gud, i bön och lydnad. Han visade det genom att möta människors jordiska behov av mat, vila, hälsa och gemenskap.

Vi uppmanas av myndigheterna att hålla oss uppdaterade om situationen i Sverige. Det är viktigt. Men lika viktigt är det att inte fastna i nyhetsrapporteringen. Det är oerhört viktigt att vi under den närmaste tiden isolerar oss från sociala kontakter, både för vår egen hälsa men också av omtanke om våra grannar och alla kvinnor och män som gör sitt yttersta inom sjukvården för att hjälpa. Det är lika viktigt att vi söker Herren i bön. En bön för oss själva, våra familjer, våra församlingar, vårt land, alla som arbetar inom vården, alla som jobbar för att det ska finnas mat i affärerna och annat som vi behöver trots pandemin och alla som arbetar inom de myndigheter som håller samman landet.

”Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus. Fil 4:4-7

Med önskan om Herrens frid och beskydd till dig som läst detta
Gunilla S Olofsson, pastor