Pastor Gunillas hälsning till församlingen i Ucklum vecka 15

Observera

Denna text publicerades första gången den 2020-04-08. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

En hälsning från pastor i corona-tid, 7 april 2020

Idag skiner solen. Min man och jag åkte i morse till blomsteraffären och fick, efter beställning på telefon, blommor utlevererade till bilen. Vi planterade i några krukor och nu lyser blommorna i solskenet.

Vi tog en tur med bilen till affären. Där slöt sonen upp. Han gick in och köpte glass till oss. På avstånd kunde vi njuta av barnbarnet som glad snurrade med sin glass. Sedan åkte vi i sakta mak hem.

Vi har det väldigt bra. Det känns nästan som om allt är som vanligt, men vi har mer tid, allt verkar gå långsammare.

Samtidigt hör jag hur vi stundtals låter som ett par i en gammal dålig film där dialogen har fastnat. Vi talar om människor som kommer att få sår i själen när de inte får sitta vid sin älskades sida när denne avlider. Vi talar om skillnader och likheter mellan coronavirus och andra virus. Vi talar om att allt känns overkligt och vi längtar efter normalitet. Vi längtar efter att kunna bjuda hem barnen, busa med barnbarnen, hålla pappa i handen, höra surret av röster i kyrkan och samlas till gudstjänst och nattvard. Vi har ändå varandra att tala med, det är en stor tillgång.

Snart är fastan över och vi firar påsk. En påsk som inte blir lik någon annan. Vi är många som kommer att sakna att kunna samlas i kyrkan, att kunna duka borden för måltid tillsammans med släkt och vänner. Jag har skrivit ner böner och texter för en tänkt stund inför Herren på torsdag kväll klockan 18 och en på fredag klockan 15. På söndag kan vi dela gudstjänst som visas på TV2 klockan 10.00. Genom att dela dessa stunder, var och en på sitt håll, kan vi ändå känna en gemenskap i vår ensamhet. Om du läser mitt brev på vår hemsida och önskar texterna är du välkommen att maila så skickar jag.

Låt oss också hjälpas åt att ringa varandra under påsken. Bättre med ett samtal för mycket än ett för lite.

Nu, när solen skiner, vårkänslorna lockar oss, kan det vara lätt att blunda för farorna med den pandemi som drar över vårt land. Det är bra att vara ute och att umgås ute under förutsättning att vi håller avstånd. Det är riskfyllt och dumt att umgås inne. Alla i riskgrupp måste fortsätta att undvika affärer och övriga bör göra allt för att ha så lite kontakt med andra som möjligt. Jag tänker att detta är en tid full av andlig övning.

Jesus gick mot Jerusalem tillsammans med sina lärjungar. Vid tre tillfällen berättade Jesus om det lidande han skulle få utstå. ”Människosonen skall utlämnas … prygla honom och döda honom, och efter tre dagar skall han uppstå.” Mark 10:33-34 Trots detta fortsatte Jesus sin vandring. Han våndades men valde ändå att följa Guds vilja: ”Ta denna bägare från mig. Men inte som jag vill, utan som du vill.” Mark 14:36

Låt oss hämta inspiration och kraft från Jesus. Låt oss ha som mål i sikte att få fira gudstjänst tillsammans igen. Låt oss gå målmedvetet mot vårt mål även om det ibland kan kännas tungt just nu då vi saknar gemenskap.

På söndag firar vi, inte som vi brukar men ändå, att Jesus har besegrat döden. Detta gör att vi kan leva i tro på honom som sa: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.” Joh 11:25-26

Med önskan om Herrens välsignelse och beskydd över dig som läst detta
Gunilla S Olofsson, pastor