Pastor Gunillas hälsning till församlingen i Ucklum vecka 18

En hälsning från pastor i corona-tid, 1 maj 2020

”- Hur är det?” ”-Tack, det är bra.”

Mycket är så oerhört bra. Själv lever jag med en omsorgsfull familj, det finns mat på bordet och när natten kommer har jag tak över huvudet och kan vila mitt huvud på en kudde. Jag har vänner i församlingen och vänner som finns i andra sammanhang. Jag lever tillsammans med Jesus Kristus.

Ändå blir jag ibland så trött, kan känna att glädjen inte finns där, huvudet fylls av frågor och funderingar. En del av detta beror på att min kropp på grund av ålder (och slitage) ställer om (kan man få omställningsbidrag när omsättningen minskar?) En del av det beror på att coronapandemin har gjort så mycket så osäkert, ändrat spelplanen. Det jag tidigare upplevde att jag kunde planera ligger nu utom kontroll.

Det är säkert på liknande sätt för dig. Det finns saker i livet som helt naturligt är tunga, svåra och måste hanteras. Till allt det som redan skulle hanteras så fick vi en pandemi att förhålla oss till.

Jag tänker och förundras ibland över hur hela kulturer har kunnat försvinna. Vi kan läsa om Aztekernas rike, Romarriket, Induskulturen och många fler kulturer som varit stora men upphörde som egen storhet. Även om historiker ger förklaringar till förändringarna kan de vara svåra att förstå. Idag, efter att ha sett vad ett virus kan orsaka på mindre än ett halvår, är det tyvärr lite lättare att förstå. En sak som tanken på dessa kulturers upphörande säger mig är att många människor under historiens gång, av olika anledning, har känt att livet har varit tungt och för många riktigt svårt.

Då är det gott att tänka på orden i Jesaja 43:16-19a:
”Så säger Herren, han som gjorde en väg genom havet,
en stig genom mäktiga vatten,
han som lät hästar och vagnar och starka kämpar rycka ut:
där ligger de och reser sig inte mer, utsläckta, som en slocknad veke.
Men glöm det som förut var, tänk inte på det förgångna.
Nu gör jag något nytt.
Det spirar redan,
märker ni det inte?”

Orden är riktade till Israels folk men vi får också ta till oss av dem för löftet kommer tillbaka i Uppenbarelseboken 21:5 ”Se, jag gör allting nytt.”

Varje litet grässtrå som nu växer fram, varje liten blomma som kämpar sig upp genom jorden, varje fågel som kvittrar, vittnar om hur Gud gör allting nytt. Vi får leva i det löftet i tro och hopp om en framtid tillsammans med Jesus och med varandra.

Med önskan om Herrens välsignelse och beskydd över dig som läst detta
Gunilla S Olofsson, pastor