Höstens första missionsafton.
Publicerat 20 september, 2018
Observera
Denna text publicerades första gången den 20 september, 2018. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Kärleksörten var precis lagom utslagen för att pryda borden vid höstens första missionsafton. Else och Eiron Flogér var kvällens inbjudare. Else läste en psaltarpsalm som inledningsord. Kvällens gäst var Per-Gunnar Israelsson från Stenberg.
Han sjöng först ett par sånger som anknöt till det val som nyss varit. Det viktigaste val är förhoppningsvis redan gjort, nämligen valet att följa Jesus. Vi har så mycket att vara tacksam för när vi får bo i Sverige. Den tredje sången hade titeln ”Svenska folk du borde tacka Gud” skriven av Lewi Pethrus. Därefter följde sången ”Hur ljuvligt att få vara en ton från himmelen”. Per-Gunnar talade över liknelsen om fikonträdet som ska huggas bort eller vårdas. Den frågan kan vi ställa inte bara i trädet i naturen utan också om andra människor och oss själva. Vad har jag lyckats göra? Vi kanske behöver stå ett år till och växa till. Vi behöver gräva runt trädet, gödsla, jorden behöver luckras upp så att det underlättar för trädet att kunna växa. Inte av gammal vana utan för att det behövs. Har Gud glömt oss eller har vi glömt att vårda oss själva? Vi får rensa bort ogräset i våra liv. Vilken arbetsställning har vi? Viktigt att vi intar bönens ställning, på knä. Vi behöver ansa trädet och ta bort det torra. Sedan behöver det gödslas. Det kan ofta vara en kostnad men det är det värt. Vem vill ställa upp och göra något? Vi behöver tålamod och vänta ett tag till. Vi gör det vi kan men Gud ger växten. Gud vill välsigna det ni gör för Jesus. Ska vi hugga bort det eller vårda? Gud kan göra mer än vi sett förut. Per-Gunnar avslutade med två sånger. ”Min Gud jag sjunker ner” och ”Börja om än en gång i mitt liv”. Samlingen avslutades som vanligt runt fikabordet.