Tröst i allhelgonatid
Publicerat 1 november, 2018
Observera
Denna text publicerades första gången den 1 november, 2018. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Sista tisdagen i oktober var det åter dags att samlas i missionskyrkan. Ett snöande under dagen som sedan övergick i regn gjorde vägarna slaskiga men detta hindrade inte Bjurholms kyrkokör och komminister Per-Ivan Palm från Vännfors att medverka i kvällens missionsafton. Cecilia Strömberg stod som inbjudare. Hon inledde med att läsa från Psaltaren 73. Bjurholms kyrkokör med Karin Gustafssons ledning
inledde med att sjunga några sånger om Jesu trygghet att få vandra med honom och ha honom som sällskap i livet. Många av sångerna ackompanjerades på dragspel av Roger Johansson. Per-Ivan Palm delade upp sin predikan i två delar.
Den första berörde allhelgonahelgen, den största kyrkliga helgen. En helg som vill ge tröst till de sörjande. Kören sjöng ytterligare två sånger innan predikan fortsatte. Bibelordet var hämtat från saligprisningarna i Matteus evangelium, ”Saliga de som sörjer, de ska bli tröstade…”. Vi kan få tröst i närvaron. ”Jag är med er alla dagar”. Vi får komma till Jesus. Vi kan få tröst i korset, vi får ta emot förlåtelsen. Det är den kristnes tröst. Vi kan också få tröst i hoppet. Den Helige Anden vill trösta oss. Hoppet om att vi ska ses igen. Jesus säger: Känn ingen oro. Som kristen har vi ett hopp om himlen. Livet är en resa där den ene reser före och vi får mötas i himlen. Kören sjöng därefter tre sånger, ”Det går en väg mot framtiden” samt två sånger som aftonbön. Cecilia avslutade med en dikt av Atle Burman ”I min saknad och sorg” samt bön, tack och den sjungna välsignelsen. Hon bjöd därefter på det fika som serverades där gemenskapen delades runt borden.