Utflykt till Lanhedes

Observera

Denna text publicerades första gången den 25 augusti, 2019. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

Två bilar fylldes när vi åkte på utflykt till Birgitta och Per Lanhede, Tomtebo, Umeå.

Precis som lärjungaskaran (12 stycken) samlades vi runt matbordet utanför deras fina lägenhet med en vinterträdgård i trapphuset. De bjöd på en ugnslåda med köttfärs och mos med sallad och glutenfritt bröd till.

Sedan gick vi in till lägenheten och delade en gudstjänst tillsammans. Vi sjöng psalmerna ”Skynda till Jesus” och ”Jesus min Herre, dig vill jag älska”. Dessutom sjöng Cecilia Strömberg ”Du får komma till Jesus”. Birgitta talade över rubriken ”Kallad att följa”.

Hon läste från Jeremias första kapitel om när Jeremia blev kallad. Hon läste dessutom ett stycke från Torgny Wiréns bok ”Djupare under ytan”. Det borde vara självklart och enkelt med kallelsen men ofta är det varken självklart eller enkelt. Om man missar kallelsen, kan man få en ny? Vi kan släppa fram Gud i våra liv. Gud leder oss ett steg i taget. Finns det något vi måste avbryta för att lyda Guds kallelse. Vi behöver ta ett steg bort från vår trygghet. Om Gud kallar oss, måste vi ta första steget. Vi behöver ha en tro. Det sägs: Visa mig dina vänner så ska jag tala om vem du är. Alla pratar om hur fattiga vi är. Största fattigdomen vi har är relationsfattigdom. Hur påverkar andra människor mitt beslut. Gud har sänt fantastiska änglar på min väg hur jag skall gå. Birgitta berättade om olika tillfällen i hennes liv när människor påverkat henne vilket vägval hon skulle ta. Gud fokuserar inte i första hand på att vi ska vara lyckliga. Han fokuserar på att vi ska följa kallelsen. Gud är alltid med i stormarna i vårt liv. I vår svaghet blir vi starka. Efter predikan sjöng Cecilia ”När Jesus dig kallar” och ”Herre vad tänkte du på”. Kören ”Ande du som livet ger” önskades. Det gavs tillfälle till bön, som avslutades med Fader vår och välsignelsen. Psalmen ”Det finns djup i Herrens godhet” och Cecilias solosång ”Ensam vandrade du aldrig” fick avsluta gudstjänstdelen. Efter gudstjänsten var efterrätten framdukad och ett flertal gluten och laktosfria kakor åtnjöts.

Dessutom fanns också sockerfria alternativ. Varje gång får vi skriva i gästboken. Denna gång var det på en fyrkantig duk.