Ekumeniskt Bibelstudium i Hörnsjö Byahus

Lördagens samlingar hölls i år i Byahuset Hörnsjö. Samlingen inleddes med två psalmer; ”Låt mig få höra om Jesus” och ”Stor är din trofasthet”. Årets talare Johan Wikström, Vännäs tog oss med in i Jesaja. Jesaja är en av profeterna i gamla testamentet. Jesaja levde ungefär 700 år före Kristus. Han hade en familj och hans fru hade också profetgåvan. Han hade fyra olika kungar under sin tid. Landet var delat på Israel och Juda. Det Assyriska riket var ständigt hotade men också Egypten. Det gick bra för nord och sydriket men inte för Egypten och Assyrierna. När det går bra ska det alltid komma en profet som säger att det ska gå illa. Frågan är om det fanns en Jesaja som skrivit eller om det var flera. Det är nog inte samma person som skrivit hela Jesaja. Jesaja 1:1-20. Det verkar som att det är väldigt avgörande för Jesaja att det blir en dubbelmoral. Att ena sidan offra, visa på det goda, gå till templet och ta hand om allt det goda och andra sidan förtrycka de fattiga, inte ta hand om änkorna och se på när änkor inte får ut sin rätt efter maken, att inte ta hand om de ensamma barnen, att inte bära de som behöver bli burna. Vad innebär egentligen denna text? Den talar rakt in i vår tid. Idag offrar vi inte så många djur. Vad är den stora skillnaden när vi lever våra liv. När vi samlas i våra kyrkor, hur ser det ut hos oss? Är vi platsen med nåd och upprättelse där människor som är brutna får komma och få stöttning, Är vi de platser där vi för de faderslösas talan och ger änkan rätt. Är det viktigaste att få komma samman med Guds syskon, sjunga de sångerna som vi längtar efter att få sjunga igen. Johan tog upp om han som brände koranen. Var står vi när det bränner till? Vad engagerar vi oss i? I Akalla finns det en pastor som är ute varje vecka bland ungdomarna och de utsatta. Det har förändrat hans syn på den här världen. Ska vi sitta inne i kyrkan eller ska vi ta våra resurser och gå ut till där de stora utmaningarna finns. Även hos oss finns stora utmaningar att göra något åt. I Vännäs har de tillsammans med svenska kyrkan beslutat göra något för familjerna i Vännäs. De hade kontakt med skolorna där de berättade att det gick mycket mer mat på fredagar och måndagar för att familjerna inte har råd att köpa mat för helgen. Staten säger att vi inte får hjälpa dom för då drar de in sina bidrag. Sedan ringde de en annan person och då gick det bra. De fick kontakt med 6-7 familjer med ca 22 barn. De här kunde vi göra skillnad för. De hade inte kommit till oss. De fick stötta dom på olika sätt. De fick ge bidrag till mat. En del knorrade och trodde att det skulle gå till annat. Vad är vår kallelse att vara? Vad kan vi hänvisa till? Vad kan vi offra i vår vardag? Om det är något som är genomgående då är det att du och jag är olika personer i olika sammanhang. En Johan på jobbet, Johan på ishallen, Johan i trafiken etc. Det finns bara en Johan. Är vi sammanhållna, är vi som församling och kristenhet sammanhållna? Du är vad du äter, Du är vad du konsumerar. Hur ska vi lära oss rättvisan? Har Jesaja något råd? Hur ska vi egentligen göra? Har vi kommit till en punkt att hur mycket vi ber så lyssnar Gud inte. Är vi där? Dubbelmoral hör inte hemma i en relation med Gud. Att göra det goda… När vi läser Jesaja kan vi se att det finns alltid en möjlighet till upprättelse. Frågan om ständig självrannsakan; hur väljer jag att leva? Var ska jag söka det goda? Gå inte till magkänslan eller sunda förnuftet. Gå till Gud! Genomgående i Jesaja är att Israels folk har svikit Israels helige. Om man gräver i vår tid så hittar man bara hällristningar. Om man gräver till Jesajas tid så var det högkultur. De levde i en tid där de skulle leva i en värld som där Gud inte finns. Jesaja vänder sig och säger att ni måste leva som om Gud finns. Som samhället i vår tid säger Som om Gud inte finns. Som församling då? Hur många gånger har vi suttit i kyrkan och sagt att nu börjar det förändras för mycket. Vi måste sjunga lovsångerna som vi är vana vid. En kvinna sa till Johan att det inte blivit advent än trots att det var tredje advent. Hon hade inte fått sjunga en viss adventssång. När vi samlas till en ekumenisk bönevecka så är det jättetrevligt. Men många är inte där upptäcker vi. Det är väldigt många som inte känner Gud. Vad skulle Gud säga till oss idag? Vi prioriterar vissa saker utan att lyssna in vad Gud vill att vi ska göra. Vi ska sträva efter gemenskap och enhet. Vad skulle Gud säga i vårt sammanhang idag?

Sedan blev det gruppsamtal med blandade grupper från olika kyrkor. Vad tror ni att Gud skulle sagt till våra kyrkor? Vad tror ni Gud vill att vi gör?

Jesaja 9:2-7. Du går inte själv. Herren vandrar med dig. Låt aldrig din tro aldrig förminskas med de antal gärningar, det antal sanningar som du går på. Låt din tro växa ifrån de sanningarna. I Psaltaren skriver kung David: att den som planterar sitt liv i Guds hus ska få se det blomma. Vi ska inte sluta med söndagsgudstjänsterna. Plantera ditt liv och låt det växa där in i dom platserna som du och jag är kallade till. Sträva efter rättvisan, sträva att göra det goda. Sök Herren.

Efter bibelstudiet fanns möjlighet att äta crepes med rivna morötter. Alternativ fanns till de som inte kunde äta pga. allergier.

• Dela