Ekumenisk gudstjänst i missionskyrkan

Första lördagen i september var det dags för årets andra ekumeniska gudstjänst. Cecilia Strömberg var mötesledare och hälsade alla välkomna och psalmen ”Brist ut min själ i lovsångs ljud” sjöngs. Helen Hörnlund hade inledningsordet och filosoferade vid sin grilleld. Hon har en längtan som vi brukar be på våra bönekvällar att andens eld ska sprida sig runt i vår by. Hon berättade en berättelse om en man som hade tre söner. De hade en liten slant som de skulle skaffa något som kunde fylla hela rummet. Den förste köpte hö men rummet blev bara halvfullt. Den andre köpte bomull men även då blev det halvfullt. Den tredje köpte ett ljus och hela rummet fylldes av ljus. Ett ensamt ljus kan få tända många andra ljus. När en vågar kan fler våga. Gud kan ge oss frimodighet så att vi vågar. Josua fick budskapet. var tapper, var stark. Herren din Gud är med i allt det du gör.

Erik Eriksson, Johanna Tegnér, Kjell Tegnér och Åke Rossander

Kjell Tegnér med vänner var kvällens medverkande. Kjell kände sig som en kalv på grönbete. De har inte fått sjunga på över ett år på gudstjänster.

De började med sången ” Din gårdag är förbi”, och sedan följde ”Prisa Gud”. I sången ”När den evigt klara morgon gryr” fick alla vara med och sjunga. Nästa sång handlade om att vi kan ligga vaken och grubbla på bekymmer. Den kombinerades med texten som är skriven från Psaltaren 121. ”Jag lyfter mina ögon upp till bergen”. Alla fick vara med i sången ”Jag har en boning strax bortom bergen”. Sedan följde ”Frälsningssoldaten” och Uti en gyllne kaross”.

Kjell predikade om enheten i Kristus som är söndagens tema i kyrkoåret. Vad är det som gör enheten? Är det kyrkan? Är det predikostil? osv. Vi är kallade av Gud till ett hopp. Det första Jesus säger i Markus evangeliet är: Omvänd er och tro på Guds evangelium. Hoppet förenar oss. Synden förenar oss. I Romarbrevet 3 står att ingen finns som är rättfärdig. Paulus rycker undan för oss. Ingen laglydig finns. Det finns ingen som alltid gör gott. Rosenius skriver om syndens dagliga plåga. Det slutar inte så, det vi inte kunde uppfylla. Jesus har gjort allt det på korset.

Efter predikan sjöng gruppen ”Bar du min börda” och ”Jag önskar jag var på väg hem”. Cecilia avslutade mötet med bön. Välsignelsen sjöngs samt psalmen ”Som när ett barn kommer hem om kvällen. Gemenskapen delades vid fikaborden och alla som ville fick ta med en blombukett hem.