I mitten av augusti fick vi åter samlas till ekumenisk gudstjänst i missionskyrkan. Ett tjugotal personer från hela Sverige (Mönsterås, Örkelljunga, Gävle, Umeå, Östansjö och byarna i vår närhet hörsammade inbjudan till denna gudstjänst. Cecilia Strömberg var mötesledare och inledde med hälsning från Psaltaren 122. ”Jag blev glad när man sade till mig: Vi skall gå till Herrens hus.”. Psalmen ”Gud för dig är allting klart” sjöngs. Helen Hörnlund, Cecilia Strömberg och Lillemor Persson var kvällens sångare och sjöng sångerna ”Till vår Gud” och ”Pärleporten” med en annan alternativ melodi. Helen Hörnlund delade några tankar till inledning. Hon läste från Matteus 9:35-38 där det talas om att skörden är mogen men arbetarna få. Hon hade tagit med sig en liten bärplockare.
Hon berättade om att de fått blåbär alldeles intill huset och det var perfekt eftersom hon inte är någon större bärplockare. Det är så svårt att fråga människor men det kanske är så att människor väntar på frågan att bli kristen. Sedan sjöngs psalmen ”Guds kärlek är som stranden och som gräset”.
Pelle Nyström från Umeå var kvällens talare. Han delade några anekdoter från sitt liv. I deras kyrka i Umeå är många människor icke kyrkvana så de får tänka på sitt språk, att inte prata kyrkiska utan tala så att även de förstår. Han uppmuntrade till att vi ska fortsätta att be och göra det vi gör för Guds rike. En gång kom han kontakt med en kollega som frågade vad Pelle skulle göra den helgen. Han skulle viga ett par. Han fick frågan om han var religiös. Mannen berättade att han därefter fick ett samtal med mannen som han inte hade väntat sig. Nästa situation var när han skulle hålla ett föredrag på Securitas. Mannen som lyssnat sa till Pelle att om du varit präst i kyrkan hade jag trott på vartenda ord. Det är ju det jag är sa Pelle. Rubriken för kvällen är att leva med Gud. Gud är vår vän. Han kallar oss vänner. Vi får lita på att Gud är med oss i alla livets områden. Johannes 15 säger Jesus: Jag kallar er vänner. En nära relation till honom. Den första församlingen, det fanns inga böcker att tillgå hur de skulle göra. Men de lyckades ändå på något sätt att bygga församlingen. Vi har ju bibeln att bygga på. Många har mobiltelefoner idag och många tar bilder. Vi vill spara på minnen. Lärjungarna samlade på minnen. Det är därför vi har evangelierna idag.
Gud vill lära oss! Han berättade om tre episoder från hans liv. Den första handlade om när hans familj var ute och åkte bil och de körde fel och dottern var orolig att de inte skulle komma fram, att bensinen inte skulle räcka. Pelle svarade, du behöver inte vara orolig. Sen slår det honom att han är precis likadan och oroar sig för olika saker. När man har sitt liv i Kristus får man följa ordet i Psaltaren 32:8, ”Jag vill lära dig och undervisa dig vilken väg du ska vandra, Jag vill giva dig råd och låta mitt öga vaka över dig”. En annan gång hade hans församling möten i matsalen på Artediskolan i Nordmaling. Många flyktingar hade kommit till Nordmaling och mötte upp i matsalen. Det var inte mötesvana människor. De gick och hämtade fika under tiden. Gud vill hjälpa oss! De fick be förbön för en flicka som var allvarligt sjuk. Guds kraft kommer över henne och hon faller till golvet. Folket tror att hon dör men det var Gud som rör vid henne. Hon blev fullständigt frisk. Han ville betala men han fick gå hem och tacka Gud. De trodde att man skulle bli kristen i ett kristet land för att lättare bli svenska medborgare. Paulus besökte Illyrien och det var de länder som flyktingarna kom ifrån. Jesaja 55:8 Mina tankar är inte era tankar och era vägar är inte mina vägar säger Herren. Nej såsom himlen är hög över jorden så är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar. Han vill låta oss förstå hans vägar, det är att leva med Gud.
Efter predikan sjöng trion ”Syskongemenskap” och ”På dig min Gud förtröstar jag”.
Böneämnen delades och vi bad också för de som ligger i vår böneskål. Psalmen ”Bliv kvar hos mig” sjöngs med tre verser, 1,2 och 7. Gudstjänsten avslutade med sångerna ”För var dag” och ”Herren din Gud går före dig”. Fikagemenskapen delades och alla som vill fick ta med sig en bukett blommor hem.
