Maggans café
Publicerat 26 januari, 2023
Observera
Denna text publicerades första gången den 26 januari, 2023. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Chorum Pastorum inledde samlingen med sången ”Han är min sång och min glädje” innan det inbjöds till Maggans uppdukade fikabord.
Chorum Pastorum sjöng ett flertal sånger och började med ”Jag vill ge dig o Herre min lovsång” och ”Jag älskar dig Jesus”. Cecilia presenterade alla i Chorum Pastorum.
Därefter sjöngs ”Någonstans bland alla skuggorna” och ”Säg mig hans namn igen”.
Årets talare på ekumeniska veckan var Johan Wikström, pastor i missionskyrkan Vännäs. Förutom pastorsuppdraget fick han möjligheten att vara i Vännäs hockeyklubb och möta hockeyspelarna i samtal och vägledning.
När skolpastorstjänst på Liljaskolan blev ledig fick han den och började vara där en dag i veckan. Han stängde andaktsrummet och var istället i cafeterian och i korridorerna och fick möta skoleleverna där. Det var två grupper av människor som han mötte. Dels sådana som hade invandrarbakgrund som brottades med att höra hemma i samhället och om de ska få stanna och de som ska bli skogsmaskinister som har mer jobb än de kan tänka sig men som fortfarande brottas med att det är ingen som bor kvar i min hemby. Varje vecka får han ha personliga samtal och vara den extra vuxne personen som de kan vända sig till. En del elever kommer från Umeå och och en del bor i Vännäs. Många av de som bor i Vännäs har ingen förälder som de bor hos. En 16-åring ensam i sin lägenhet växer problemen att de dricka alkohol, röka cannabis utan att föräldrarna ser det. Han fick kontakt med en grabb som egentligen inte vill gå skolan, han skulle ju arbeta på hans fars åkeri och ta körkort när han fyllde 18. Hans far sa till honom att han måste gå utbildning för att få jobba hos honom. Grabben fick i uppdrag att läsa Johannes evangeliet och han sa att det är lite för bra för att vara en lögn. Han frågade: Om man vill tro på det där, hur gör man då? Vi brukar be och sedan ta ett beslut att jag vill växa i det här. Johan fick be för honom i cafeterian och han fick ta emot Jesus i sitt liv. Sedan fick han läsa Markus evangeliet. Han har gått ut skolan och hittat en församling där han går troget på bibelstudier mm. Skolchefen är glad att Johan är där och ger honom en kram. Vissa dagar kan han vara vaktmästare, andra dagar kurator, andra kamratstödjare etc. Vi som kristna behöver finnas i de här miljöerna. I årets program för ekumeniska veckan nämns dagens rubrik: ”att sjunga lovsång i ett främmande land”. Det kan vara både att sjunga men också att praktisera, att lova Gud med allt vi är och har. Enkelt i denna lokal men kan vara lite obehagligt på affären, äldreboendet, arbetsplatsen. Vi är kallade att sjunga lovsånger även i det främmande landet. Där vi bor, våran plats – Vi ska älska vår plats. Hur når vi utanför väggarna? Hur älskar vi våran plats? Hur vårdar vi såren på människorna som bor här? Det är viktigt att människor ser: att här är en person som kan hjälpa mig.
Chorum Pastorum sjöng ”Det enda jag vet”, ”Han ger mera nåd”, ”Han finns bakom molnen ändå”, ”Genom allt” och ”Gyllne morgon”. Samlingen avslutades med bön och ”Välsignelsen” sjöngs.
