Prövningens stund – gudstjänst i februari

Psalmen ”Se vi gå upp till Jerusalem” fick inleda dagens gudstjänst. Cecilia Strömberg sjöng ”Du är en bön” skriven av Ingmar Johansson. Därefter läste hon från 1 Moseboken 3:1-13 samt Psaltaren 31:2-6. Solosången ”Herre till dig får jag komma” sjöngs innan psalmen ”Gud för dig är allting klart”. Birgitta Lanhede, Umeå var dagens talare.

Dagens evangelietext är från Markus 1:12-13. Det är bara två verser. Tidigare i Markus kan man läsa om Jesu dop. Jesus började sin verksamhet med att först gå ner i Jordan. Innan dess vet vi väldigt lite om Jesu liv. Det blev startskottet för det som skulle förändra vår värld, Jesus frälsningsplan. Jesus sökte upp Johannes för att bli döpt. Johannes visste vem Jesus var och tyckte att rollerna skulle varit det motsatta. Men det ingick i planen. Det var inget påhitt av Jesus, det ingick i Guds plan. Jesus fick samma förutsättningar som oss andra. När Jesus döptes öppnar sig himlen och anden sänkte sig ner. Jesus drevs ut i öknen. tuffa dagar bland vilda djur. Jesus var inte helt ensam. Änglarna var där och betjänade honom. Markus beskriver historien väldigt kort. 2 verser. Han ger oss en rivstart på Jesus gärning. Matteus berättar mera utförligt om samma händelse. Djävulen använder Guds ord när han frestar Jesus. Men Jesus svarar korrekt med Guds ord. Markus fortsätter och berätta om Jesus liv ganska kort. Markus är ett kort evangelium. Han beskriver under som Jesus gjorde, sedan påsken med första nattvarden, fängslandet, straffet, döden och uppståndelsen. I GT-texten berättas det om Adam och Eva när de frestas. Det blev en kamp med den onde. Han vred och vände på orden och till slut åt Eva av frukten och Adam åt också. Resultatet blev att de såg saker de inte sett förut. Men de blev knappast lyckliga av det. Deras liv blev begränsat, de fick inte leva i evighet. Deras liv blev begränsade till ett antal år som de fick slita för att överleva. De skyllde på varandra efter att de ätit frukten. Visst kan det låta så på våra arbetsplatser, alla skyller på alla. Som kristna är vi kallade att leva i Jesu efterföljelse vilket innebär att allt det som Jesus gjort, kan vi också räkna som vårt. Den som lever i tro på Jesus som sin frälsare är helig, ren och rättfärdig inför Gud. Frestelsen till Jesus kom utifrån. Vi frestas ofta av egna begär. Vi kristna upplever inte så ofta frestelse. Det kan bero på att frestelserna hinner leda till synd. Kampen blir en kamp mot synden istället för att man måste kämpa mot frestelsen. Även om man försöker stålsätta sig mot synden så lyckas man inte. Det verkar inte hjälpa att man använder Guds ord som vapen som Jesus gjorde. Vi är inte ensamma att känna på det sättet. Paulus skriver i Romarbrevet 7:7 ”Vad innebär nu detta att lagen… I vår personliga kamp mot den onde slits vi mellan hur Gud ser på oss som dom vi är i Jesus Kristus. Själva upplever vi oss fulla av synd och det är svårt att ta till sig att vi som kristna kan vara både syndare och samtidigt står vi inför Gud i Jesus rättfärdig och rena. Guds ord säger att det är så och Guds ord är sanning. Men visst kan det kännas svårt när vår tro och erfarenhet inte stämmer överens. Bud och förbud i bibeln kan väcka begär i oss som vi egentligen behöver akta oss för. Det blir mer spännande när det är förbud. Det drar nästan till oss som en magnet. Det kan locka oss bort ifrån Gud. Vi kan inte ställa oss på platser där vi ställs öga mot öga med den onde. Vi måste lära oss av det som hände med Adam och Eva. Adam och Eva levde nära Herren i lustgården och de talade med honom ansikte mot ansikte. De kunde ändå bli lurade av ormen. Då kan vi det också. Den onde vet inte allt som Gud vet, men han vet våra svagheter. Han vet var och när han kan gå till angrepp, när han kan få störst övertag. Den onde smider planer och han spelar på våra begär för att skilja oss ifrån Gud och förgöra oss. Ett nederlag måste inte bli katastrof, istället får vi falla på knä. Vi får be om förlåtelse, att be om att bli befriade. Fästa ögonen på Jesus och tacka att man fortfarande får vara ett Guds barn. Frälsningsvissheten, jag är hemma men får fortfarande utkämpa en kamp för att kunna leva som Gud vill. Våra barn behöver inte varje dag ställa frågan: Får jag vara ditt barn? De är redan våra barn. och de som är Guds barn får vara det så länge som de själv vill. Jesus hade ingen synd men han han dog för allas synder. Vi får lita på det som står i 2 Mosebok: Herren skall strida för eder och ni skolen vara stilla däri. När frestelserna kommer får vi göra som Jesus gjorde, använda Guds ord som vapen. I Johannes ev. står det: Utan mig kan ni inget göra. I Romarbrevet 8:37-39 står det: I allt detta vinner vi en överväldigande seger…

Efter predikan sjöng Cecilia ”Ovan där” och ”Han gick in i din kamp på jorden”. Hon läste Atle Burmans dikt: ”Herre låt mig få komma”. Tillfälle gavs för en stund i bön där vi fick be för våra böneämnen. Psalmen ”Hela vägen går han med mig” sjöngs till sist och Cecilia läste den nya psalmen ”Gå med Gud”. Gudstjänstgemenskapen delades runt fikaborden innan vi gick ut i det fina vintervädret med solsken och temperaturen runt 0.

• Dela