Trädgårdens sommarblommor smyckade borden i missionskyrkan när sommarens andra ekumeniska gudstjänst hölls. Den inleddes med psalmen ”Brist ut min själ i lovsångs ljud”. Cecilia Strömberg som var mötesledare sjöng solo i sången ”För var dag”. Hon läste dagens psaltarpsalm från Psaltaren 145:13b-18. Därefter sjöngs psalmen ”Öppna mig för din kärlek”. Sedan sjöng hon ”Jag vill leva nära”. Pelle Nyström, Umeå som var dagens talare
predikade om att vara medmänniska. Han började med att presentera sig. Jesus mötte ofta människorna i hemmen. Ibland när han flyger och tittar ner och ser allt, så tänker han hur Gud kan se oss alla samtidigt, våra hjärtan och vet vilka vi är. Gud hör bönerna i Indien samtidigt som här i Hörnsjö. Jesus är expert på att gå nära. I ett sädesfält om man går nära kan man se en och en. Jesus kunde lika gärna träffa människorna en och en som att träffa stora skaror. Varje människa är lika viktig för Jesus. Bibelberättelsen om den barmhärtige samariten i Lukas 10 är en av de mest kända berättelserna. Pelle berättade en del av texten. En nästa är en medmänniska. Betraktar vi dem som en vän och en del av vårt samhälle oavsett våra olikheter och bakgrund. Vi har lätt att sätta in människor i grupper och tar avstånd av vissa och omfamnar andra. Jesus ser alla som medmänniskor. Pelle läste från Lukas 10:29-37. Jesus var på väg från Jerusalem till Jeriko, en sträcka på ca 3 mil. I Jeriko bodde många leviter och präster, jobbade en vecka i stöten i tjänst i templet. Först har vi mannen, förmodligen en jude som gick efter vägen. Det var bergstrakter och många faror lurade. Man skulle egentligen ha följe när man gick den vägen. Men den här mannen gick och blev nerslagen och illa misshandlad. Sedan har vi rövarna, tjuvarna som tar allt de inte äger, förödmjukar mannen genom att slita av honom kläderna, misshandlar honom. Det ser vi idag i vårt land. Det skjuts mer än någonsin. Vi ska inte vara rädda. Guds rike är större än allt mörker. Ljuset finns alltid där. Tomas Sjödin skriver att hans grundsyn är att Gud är alltid god och ljuset alltid är starkare än mörkret. Prästen kommer efter sin vecka i templet och ser mannen. Han känner att han inte har tid att stanna. Det finns alltid ursäkter för att inte göra det man borde göra. Han passerar, han ville hem. Sedan kommer leviten. Leviten var den som var lovsångare i templet. Han ville också hem efter sin arbetsvecka. Sedan kom samariern. De var besläktade med judarna, de hade 5 moseböcker. De hade inte de övriga profeterna-böckerna. Judarna såg dem inte som rättrogna. Han stannar upp, han bryr sig inte att det är en risk. Han går inte förbi en människa. Han tar fram 2 denarer till värdshusvärden och säger att han ska ta hand om den här mannen, det motsvarade 2 månaders vistelse för mannen. Han betalar kanske mer än vad han behöver. Man vill ju rätt men oftast blir det något annat. I Romarbrevet 7:19 ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag”. Nåden räcker alltid längre än när vi gått för långt. Viktigt att vi inte känner skuld och skam, att man gjorde det man borde ha gjort. För Guds nåd räcker alltid lite längre. Bibeln värjer sig inte mot människors svaghet, människor som betett sig illa. I Lukas 9 går Jesus fram till lärjungarna och han frågar vad de pratar om. De diskuterar vem av dem som är störst och vem av oss som kommer att sitta närmast dig i himlen en dag. Jesus säger: Den av er som är som ett barn, han är störst, han skall komma till himmelriket. De var människor som du och jag. I Johannes 4 kan vi läsa om kvinnan vid Sykars brunn. Jesus kommer och pratar med kvinnan. Lärjungarna ser Jesus prata med en kvinna. De kommer och erbjuder mat men Jesus svarar att jag har mat som ni inte känner till. Jesus blev mättad av att vara medmänniska. Att vara nästa för någon gav Jesus energi. Om man hjälper någon så känner man sig ganska upplivad. Vi får som lärjungarna plocka fram barnet. Det handlar om att växa som människa. Ibland går vi förbi människor. Vi är människor. Pelle berättade en händelse om när han handlade fel. Han exkluderade mannen han mötte istället för att ge honom en bamsekram. Det är lätt att gå förbi någon. Han berättade också om barnens mormor som gett kärlek till alla barnbarnen så att de kände att de var mormors favoriter. Vilken gåva som medmänniska. Låt oss be; Gud ge oss gåvan att kunna se varje person. Han berättade ytterligare en berättelse om en kvinna som körde så konstigt i stan. Hon stannade för rött och ser alldeles chockad ut. Hon får fortsätta att köra när han hör en röst att han ska stanna. Han frågar om han kan hjälpa till med något. Hon hade så lågt blodsocker så hon visste inte var hon bor. De körde och till slut kände hon igen sig. Hon tog fram bilnyckeln för att låsa upp dörren. Hennes man var hemma och kunde ge kvinnan ett glas mjölk. Gud söker inte perfekta människor. Han söker människor som lyssnar in och vill vara medmänniska. Du behövs, jag behövs, vi behövs! Han berättade också om en ateist som satt och ammade sitt barn halv tre på natten och såg att Pelle inte kommit hem. Hon pratade med han där uppe om Pelle och han frågade kvinnan vad hon fick för svar. Hon sa att det gick bra. Hon fick tacka för svar och hon blev glad och Pelle blev glad.
Efter predikan sjöngs psalmen ”Jag behövde en nästa, var du där”. Cecilia sjöng sångerna ”Om jag kan hjälpa någon” och ”Här har du mig, Gud”. Tillfälle gavs för bön för våra böneämnen och bönen avslutades med ”Vår Fader”. Gudstjänsten avslutades med psalmen 280 ”Jesus min Herre” och ”Välsignelsen”. Efter gudstjänsten delade gemenskapen runt fikabordet och alla kunde ta med sig en blombukett hem.
