Psalmen ”Hur ljuvligt Jesusnamnet är” fick inleda kvällens missionsafton. Det var kvällens inbjudare Sonja Eriksson som önskat den psalmen. Cecilia Strömberg läste från Psaltaren 73:23-26 till inledning. Därefter sjöngs psalmen ”Herre med kraft ifrån höjden bekläd mig”. Kvällens gäster var Veronica Andersson och Kjell Ståhl från Karlsbäck. Veronica inledde med: Vi behöver väckelse och Guds Ande kommer som en stormvind och tar tag i alla kristna i Sverige. Hon läste från Psaltaren 119:1-3. Kjell började med att sjunga ”We believe”.På svenska är det; ”Jag kommer för att tillbe”. Sedan sjöng han ”Öppna mitt hjärta för dig Gud”, ”Hosianna” och ”Du är vår Far, Gud”.
Veronica läste från Efesierbrevet 6:10-18. Brevet är skrivet runt år 60 efter Kristus. Paulus sitter fängslad i Rom. Det är ett rundbrev som läses upp i flera församlingar. Efesos låg i västra delen av nuvarande Turkiet och var den tidens största hamnstad. Efesos gick även under namnet Asiens ljus. Staden tillhörde romarriket och var huvudstad i provinsen Asien med 200000 invånare. Det fanns flera tempel med olika kejsare. Det mest storslagna var Diana artemistemplet som invånarna var mycket stolta över. Det bodde många judar där och det fanns en synagoga. Efesierbrevet är ett undervisande och förmanande brev som visar på den stora rikedom som vi alla äger i Kristus Jesus. Hur vi ska leva som enskilda kristna och församling. Ett brev som avslutas med befallningarna: Bli starka i Herren och att ta på er Guds hela vapenrustning. Efesierna kände naturligtvis till den romerske soldaten eller legionärens vapenutrustning som Paulus liknar Guds vapenrustning vid. Den romerska armén var helt överlägsen andra samtida arméer då det gäller styrka, träning och utrustning. De hade en stark disciplin och de gav aldrig upp. Soldaterna färdades i tältlag med 8 personer med endast en mulåsna som bärhjälp. Varje soldat bar sin egen utrustning som vägde ca 30 kg. Med den utrustningen kunde de marschera upp till 40 km/dag. Armén hade inga vagnar vilket gjorde att de var helt överlägsna när det gällde den operativa förmågan. Ingen annan kom i närheten av vad romarnas förmåga i fältarbete. Den romerska armén var en väldigt effektiv krigsmaskin och var i det närmaste oslagbara. I strid var soldaterna tränade att utnyttja sin gemensamma styrka, de var skickliga i att strida, förflytta sig, skydda sig, rotera soldater och ta hand om de sårade. De hade stora sköldar och de kunde använda dem i grupp. Soldatens rustning bestod av ett bälte av läder som gick två varv runt kroppen och framtill hängde läderremsor där det var placerat olika plaketter i metall. Bältet var soldatens signum. Inga andra fick bära bältet. De bars även då de inte var i tjänst. Det signalerade att här kommer en romersk soldat. Sedan hade de kroppspansar som bestod av metallremsor hopsatta med läderremmar alternativt metallbitar som var fastsydda på lädertunika. Pansaret skulle skydda kroppens mest vitala delar, axlarna, magen och bröstpartiet. Det var endast högre befäl som hade ett pansar som täckte ryggen. De hade ett par lädersandaler som var spikförsedda på undersidan, kanske som ett par kraftiga broddar. Soldaterna kunde då stå stadigt på alla underlag. Det hördes tydligt när de kom på de stenbelagda vägarna. Skölden var rektangulär 1×0,65 meter stor, Den var gjord av trä, klädd med läder eller skinn, kantad med brons eller järn för att den inte skulle gå sönder, den hade också en buckla mitt på. Den täckte en stor del av soldaten. Hjälmen var av järn som gick ner över nacken, kindskydd på sidorna och en förstärkt kant framtill för att stå emot svärdshugg. Svärdet var 60 cm lång och bars på höger sida. De hade också en bred dolk på vänster sida och två spjut som var 2,3 meter långa med ett spets av järn. Om de inte träffade sitt mål när de skulle skjuta blev det böjt och kunde inte användas av fienderna. Det kastades inledningsvis mot fienden för att bryta deras formation. Genom att känna till det här ger det oss en bättre förståelse av vad Paulus skriver. Det behövs ett kriterium hos den kristne innan man kan ta på sig vapenrustningen. Paulus säger: Bli stark i Herren och hans väldiga kraft, styrka, herravälde. I egen kraft vare sig kan vi eller orkar vi bära utrustningen. Vi behöver kunskapen och förståndet hur vi använder den och styrka att bära den. Jesus säger utan mig kan ni inget göra. Kraft och styrka får vi genom att leva fast förankrade i tron på Kristus. Kraft, kunskap, vishet och förstånd får vi av hjälparen, den helige Ande. Ta på er hela Guds vapenrustning så att ni kan stå emot Djävulens system, planer och intriger. Rustningens skydd och vapen är inget vi själva tillverkar utan den tillhandahålls av Gud. En vapenrustning gör ingen nytta om den hänger kvar i garderoben. Den måste tas på för att kunna brukas. Vi beordras att ta den på oss. Det är ett viktigt ord i befallningen, nämligen HELA. Inte bara några delar av den. Viktigt att vakna upp och förstå vilken tid vi lever. Motståndaren, Djävulen går omkring som ett rytande lejon och kollar vem den kan sluka. Stå emot honom, fasta och orubbliga i tron. Många låtsas som att djävulen inte finns och församlingen blir svag. Vi använder inte vapenrustningen för att stå emot den ondes attacker. Gud är vår styrka och vårt försvarstorn. Gud kommer att genom sin trofasta kärlek låta oss skåda segern över våra fiender. Gud är vår tillflykt… Psaltaren 46:2-3 Den helige Ande kan vi ha en relation till. De som vi möter under Djävulens befäl är personer fast osynliga. Det är en andlig krigföring, en brottningskamp mot osynliga personliga andliga varelser. Det finns på tv, spökhus och man ska driva ut saker.. Man kan inte driva ut den onde med den onde. Man driva ut demoner med Guds kraft. Världen förstår att det finns men de förstår inte vad det kommer ifrån. En brottningsmatch är en närkamp. Det är närgånget det som Paulus skriver. Det vi har att förvänta oss är en närkamp mot ondskan. Stå upprätt, stå stadigt. Guds rustning gör att vi kan stå emot när de onda dagarna kommer. Det menas att det är de dagar som vi är under attack. När du gjort allt, var uthållig, löpa mot målet, Stå kvar i tro och tillit till Gud. Stå fasta och upprätt med sanningens bälte runt höfterna. Det innebär att låta sig ledas av den helige Ande. Att bära sanningens bälte innebär att vara beredd, att leva ett hederligt liv grundat på hela Guds ord. Summan av Guds ord är sanning. Klädda i rättfärdighetens pansar, Gud ber oss att vakta och skydda vårt hjärta. När vi bekänner Jesus som Guds son, som Herre och Frälsare i ditt liv och att Gud uppväckt Jesus från de döda. Då har du fötts på nytt och du har blivit ett Guds barn. Låt inte Djävulen förleda ditt hjärta, låt ditt hjärta hålla fast vid Guds ord. Vi har ingen ryggplåt, inget pansar som skyddar ryggen. Det betyder att om du vänder ryggen till fienden så har du inget skydd. Om du i ditt försök att fly från Djävulen så visar du din ovilja att lyda Guds ord och då flyr du istället Gud. Underordna er därför Gud säger Jakob 4:7. Bär som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. De romerska soldaterna som kunde gå 40 km på en dag, de var redo. Med hjälp av Guds ord ska vi också vara redo. Vi ska vara beredda och kunna stå stadigt med våra skor. Utan skor är du inte redo för strid och försvar. Med skorna är vi redo för allt. Djävulen är ingen match för oss som kristna när vi tillsammans vandrar i lydnad och lyhördhet för Guds ord. Då går vi i Kristi seger. Skorna representerar Jesu löfte: Frid lämnar jag åt er, min frid ger jag er Joh 14:27. Framför allt, ta upp trons sköld i alla situationer i livet. Men den kan ni släcka den ondes alla pilar. Skölden får inte attackerna att sluta men den skyddar dig när attackerna kommer. Den skyddar hela dig och alla de andra skydd du har i vapenrustningen. Använder vi inte skölden som är din tro på Jesus Kristus så kommer Djävulens brinnande pilar att tränga in och skada dig. Utan skölden är inte din rustning komplett. Joh. 10:10. Vi Kristna blir också oslagbara när vi står tillsammans med våra sköldar och vår tro på Jesus vår klippa. Det är något positivt och att vara tacksam för när vi som församling får stå tillsammans. Det innebär att församlingen kan ha en enorm kraft och då har Djävulen ingenstans att ta vägen. och detta är vittnesbördet att Gud har gett oss evigt liv och att livet är i hans zon. Ta emot frälsningens hjälm. Ty hos ingen annan finns frälsning och under himlen finns inget annat namn som människor fått genom vilket vi blir räddade. Det finns bara en väg till fadern, inga andra religioner. Hjälmen skyddar vårt huvud, vårt sinne och våra tankar. Den hindrar inte himlens fåglar att flyga men den hindrar från att bygga bo, sa Martin Luther. Ofta är det våra egna tankar som ställer till det för oss. Negativa tankar kan attrahera Djävulen. Oro är inget som kommer från Gud. Djävulen vill försöka slå ner på oss. Istället ska vi förnya våra tankar och aktivt söka vad som är Guds vilja. Hoppet är det sista som lämnar människan och det är något som varje människa behöver. Gud har inte bestämt oss att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår here Jesus Kristus. Andens svärd som är Guds ord vårt främsta vapen. Guds ord är både levande och verksamt. Den romerske soldatens svärd var fästa i bältet. Vårt andliga svärd ska vara fästa i sanningens bälte. Guds ord är sanning. Det är svärdet som ska gå ut. Vi måste använda vår bibel. Svärdet är bara till nytta när det används. Gör så allt detta under ständig bön och åkallan och be alltid i anden. Håll ut i bön för alla de heliga. hela Guds rustning ska tas på i bön och vi ska tillbe i ande och sanning. Varje troende har en andlig kamp att utkämpa och i den kampen har vi fått en rustning från Gud. För att kunna använda den ska vi vara starka i Herren och ledas av den helige Ande. För att få ett komplett skydd och beskydd från Gud måste vi ta på hela Guds rustning. En hel rustning behövs för att få Stridsduglighet. Vi kan inte utelämna något. Utan hela rustningen är vi deformerad för de onda krafterna som vill sluka. Då har vi våra vapen till försvar och attack. Våra vapen är sanningens, rättfärdighetens, beredskapens, evangeliet om fredsfursten, tron, frälsningen, Guds ord och bönen är det som omsluter alltihopa. Detta har jag sagt er för att ni skall ha frid. I världen ska ni lida men var frimodiga för jag har övervunnit världen.
Kjell spelade på sin gitarr ett musikstycke. Därefter bad Veronica en bön. Därefter sjöng Kjell några lovsånger, ”Fäst dina ögon på Jesus”, ”Rena mig” och ”Så stor är vår Gud”. Veronica delade ”Välsignelsen” till oss. Till avslutning sjöng Kjell ”We believe”. Sonja Eriksson som var kvällens inbjudare hade dukat fram fikat och fikagemenskapen delades.
